Hård kritik mot rymdmaster

Ett groteskt ingrepp i skyddsvärda naturområden. Så kallas ett förslag att anlägga en vetenskaplig mätstation sydväst om Uppsala. Och nu får markägaren Uppsala A­kademiförvaltning kritik av grannarna.

Eva Nieto Granberg och Filip Carvell, med barnen Elsa och Louis, kämpar för att den mätstation som är planerad att ligga i skogbrynet bakom inte ska bli verklighet. De bor i Edeby, någon kilometer från Söderby golfklubb och köpte sitt hus för den orörda och skyddade omgivningen.

Eva Nieto Granberg och Filip Carvell, med barnen Elsa och Louis, kämpar för att den mätstation som är planerad att ligga i skogbrynet bakom inte ska bli verklighet. De bor i Edeby, någon kilometer från Söderby golfklubb och köpte sitt hus för den orörda och skyddade omgivningen.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2014-05-20 09:00

När Eva Nieto Granberg och Filip Carvell i framtiden drar upp rullgardinen i sov­rummet kommer de inte längre bara ha naturskön odlingsmark och skog i blickfånget. Tvärs över fälten några ­hundra meter bort kommer även fyra 36 meter höga master, fixerade med vajrar att ligga. I alla fall om ­planerna på Institutet för rymdfysiks nya mät­station blir av. En bygglovsansökan för anläggningen utreds nu av Uppsala kommun.

–  Det blir som ett spindel­nät av vajrar, i en dal med ­starka restriktioner för hur man får bygga och där många fått avslag på olika bygg­planer, ­säger Filip Carvell.

Han är en av flera boende i dalen, som sträcker sig från Uppsala-Näs kyrka västerut till Söderby golfklubb, som reagerat. En annan är Ingemar Eriksson. Han påpekar att stora områden i dalen är skyddade som riksintressen. Den föreslagna platsen för mätanläggningen ligger precis utanför det skyddade området.

– Att ta 3,5 hektar mark för det här intill skyddad mark är otroligt okänsligt. Det ­kommer att se groteskt ut. Alla som kommer på landsvägen kommer att se det här, säger han.

Uppsala Akademiförvaltning är markägare och ska arrendera ut marken till Institutet för rymdfysik. Anläggningen har redan kommit upp till diskussion under möten där boende i dalen har mött Uppsala Akademi­förvaltningen i andra frågor. Enligt både Filip Carvell och Ingmar Eriksson har Curt Malmenstedt sagt att planerna inte kommer att gå att stoppa.

– Han sa det med en väldig självklarhet och gjorde klart att det här var den enda tänkbara platsen, säger Ingemar Eriksson.

Curt Malmenstedt är förutom jordbrukschef vid Akademiförvaltningen också politiskt engagerad i Centerpartiet och ledamot i plan- och byggnadsnämnden. Det är just den nämnden som ska ta beslutet om bygglov. UNT har berättat om andra fall där Curt Malmenstedt kritiserats av berörda i markfrågor för att ha dubbla roller. Nu hörs samma invändningar.

– Det känns väldigt olämpligt. Akademiförvaltningen är en stor aktör, säger Eva Nieto Granberg.

Curt Malmenstedt har en annan bild av vad som sagts.
– Jag har sagt är att det intresse de boende har i det här, att det inte blir vackert, inte kommer att vara skäl nog om man jämför med den viktiga forskning som ska bedrivas här.

Däremot vidhåller han att platsen är den enda möjliga. Institutet för rymdfysik sitter i dag på en lång mätserie som man skaffat sig genom en mätanläggning i Lurbo. Nu måste den stängas, efter beslut av Uppsala kommun. För att mätserien inte ska brytas krävs att den nya anläggningen ligger inom ett visst avstånd från den gamla.
– Den här platsen ligger ­utanför riksintresset, på rätt avstånd från den gamla anläggningen.

Curt Malmenstedt säger att han inte kommer att delta i det politiska beslutet ­eller i diskussioner om ärendet, och påpekar att hans parti efter en utredning visat att hans roller är förenliga.
– Det är trist att man tar till den här kritiken när man har ett personligt intresse av det.

Enligt honom har Akademiförvaltningen inget att vinna på mätstationen. ­Arrendet är 1 krona om året i 50 år, och den väg som ska byggas kommer enligt honom inte gynna Akademiförvaltningens intressen.

En annan bild ger Tomas Leyser, docent vid Institutet för rymdfysik.
– Vi kommer att dela på kostnaden för vägen eftersom Akademiförvaltningen vill använda den i framtiden för att ta ut skog från sina planteringar.

Han förstår att de närmaste grannarnas synpunkter, och säger att man försökt att hitta alternativ.
– Vi hade gärna sett en annan plats och har återkommande försökt få till det med Curt Malmenstedt, men det har inte gått. Av hänsyn ­placerar vi de höga masterna bakom träden, men de ­kommer att sticka upp, ­säger han.

Filip Carvell och Eva Nieto Granberg försöker nu väcka opinion i bygden. Den 21 maj går yttrandetiden ut. De tycker att anläggningens omfattning inte blivit känd och att alla som berörs inte getts den formella möjligheten att som sakägare yttra sig, utan bara de som bor allra närmast.
– Vi vill att allmänheten ska få en chans att säga sitt, säger Eva Nieto Granberg.

Mäter solstormars påverkan

Sedan 1952 har Institutet för rymdfysik mätt ­väderförhållanden i rymden närmast jorden, i den så kallade jonosfären. Bland annat mäts så ­kallade solstormars påverkan, vilket har stor praktiskt betydelse för oss här på jorden eftersom vår trådlösa kommunikation och navigation med GPS påverkas negativt vid just solstormar.

Fram till i dag har mätningarna skett genom en över 70 meter hög mast i Lurbo. Den så ­kallade jonosfärradar som nu planeras ska bestå av en sändarantenn, mottagar­ antenner och en teknikbod. Sändarantennen hålls upp av fyra stycken 36 meter höga master, som stagas med stålvajer.

Enligt Thomas Leyser, docent på Institutet för rymdfysik, finns ett hundratal mätanläggningar av de här slaget i världen.

Institutet för rymdfysik är en myndighet med koppling till Uppsala universitet, som också har verksamhet i Kiruna, Umeå och Lund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om