I mitten av oktober förra året fick miljökontoret in ett klagomål som ledde till att en inspektion gjordes på en fastighet. I en hage fanns 22 nötkreatur av köttrastyp, varav tio var kalvar. Fodret de åt var mögligt och bedömdes som otjänligt. Även vattnet djuren drack var dåligt. I hagen fanns stora mängder skrot liksom kadaver och slaktrester. Djuren saknade ligghall och vindskydd.
Inget av djuren bar EU-öronmärken med unika identitetsnummer eller annan märkning. Djurhållningen har bedrivits utan lagstadgad journalföring.
— Jag förstod att det inte stod rätt till och berättade för Jordbruksverket att vi håller på att vi håller på med ett djurskyddsärende och det är brister. Jag förutsatte att det skulle bli förflyttningsförbud för alla djuren. Men Jordbruksverket beslutade att djuren skulle få märkas, säger Emma Svensson, djurskyddsinspektör i Uppsala.
För miljökontoret har djurägaren uppgett att han fått fem djur i present för fem år sedan. Förra året fanns tre av ursprungsdjuren kvar. Resterande 19 var avkommor från dessa fem, enligt djurägaren.
— Enligt djurägaren har nu alla djur gått till slakt i vanlig ordning. Även de tre som inte fick lämna gården enligt Jordbruksverket beslut. Dessa skulle avlivas och gå till destruktion.
Emma Svensson tycker att Jordbruksverkets agerande är anmärkningsvärt.
— Inte minst med tanke på BSE och det som hänt nyligen på en gård utanför Västerås. Även om nu Jordbruksverket har godkänt att 19 av djuren skulle märkas så är ju deras ursprung likväl ostyrkt. Det finns ju ingen dokumentation och det är väldigt mycket andra brister.
Länsstyrelsen har genomfört en inspektion på plats. Först hävdar handläggare på näringslivs- och landsbygdsenheten att alla kontrollrapporter är sekretessbelagda, och vägrar därför inledningsvis att lämna ut rapporten.
Av rapporten till Jordbruksverket framgår att djuren är omärkta.
— Vi rapporterar bara om märkningen till Jordbruksverket och det är enbart det rapporten gäller. Ska vi göra något annat hör Jordbruksverket av sig, säger Anders Larsson, handläggare vid länsstyrelsens näringslivs- och landsbygdsenhet.
LRF-konsulten Håkan Gyllensvaan har företrätt djurägaren som tidvis varit inlagd på sjukhus.
— När det kom till min kännedom att djuren inte var märkta så har vi sett till att de blir det. För LRF är det viktigt att lagar följs. Är djuren inte märkta är man skyldig att avliva dem.
Hur kunde LRF medverka till att ansöka om märkning när det saknades handlingar som styrkte djurens ursprung?
- Jag har aldrig sett djuren och har inget ansvar för den biten. Stalljournalerna får du prata med Jordbruksverket och andra myndigheter om, säger Håkan Gyllensvaan.
Enligt Niklas Persson kontaktades Jordbruksverket av LRF i slutet av oktober.
— Vi såg till att brickorna för märkning expedierades direkt, säger Niklas Persson, som jobbar vid den enhet som följer upp ärenden med omärkta djur.
Djurägaren hade först en kort tid innan bristerna uppdagades ansökt om produktionsplatsnummer trots att verksamheten bedrivits under lång tid. Är det inte med den vetskapen extra viktigt att djurhållaren kan styrka varifrån djuren kommer?
— Systemet bygger på att djurhållarna lämnar uppgifter om sina djur. Det är brukarens ord som gäller. Vi kan inte hindra folk från att skaffa öronbrickor. Det ligger även i vårt intresse att djur blir uppmärkta på ett korrekt sätt.
Hur kunder ni skicka ut öronbrickor när djuren inte var med i det centrala registret, stalljournaler saknades och miljökontoret rapporterat om brister?
För att kunna rapportera djur och journalföra dem är det en förutsättning att det finns öronbrickor till dem.
Men ägaren kunde ju inte styrka ursprunget, och kvitton som skickades in på djurinköp stämde inte?
Men LRF har sagt att djuren är födda på anläggningen, förutom de tre äldsta. Det stämmer att det inte finns några handlingar, men då är det brukarens ord som gäller.
EU har infört märkningssystemet för djur för att stoppa spridning av smittsamma sjukdomsutbrott. Är det inte viktigt att systemet då fungerar?
- Det är ingenting som egentligen påverkar vår ärendehantering. Vi följer märkningsbestämmelserna, säger Niklas Persson.
Jan-Erik Andersson, djurskyddsinspektör i Uppsala menar att detta är fel.
— Enligt bestämmelserna så är Jordbruksverket förhindrade att skicka ut ny märkning. De ska ha en ytterst restriktiv hållning och kräva att djurägaren kan komma in med en alternativ redovisning av djuren än den som egentligen borde ha funnits.
Efter att ha jobbat 15 år som djurskyddsinspektör vet han att det som nu hänt inte är en engångsföreteelse.
— Jag har genom åren mötts av likgiltighet och en omotiverad stor förståelse för den enskilde djurägaren från såväl Jordbruksverket som länsstyrelsen. Med tanke på alla miljarder som satsas inom EU på registerföring, kontroll och spårbarhet är det förvånande att ansvariga myndigheter äventyrar hela systemet för köttvärdet av några enstaka djur, säger Jan-Erik Andersson.
Djurägaren är misstänkt för djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen. Förundersökning är inledd.
Läs mer i UNT