Det är den sista dagen för Uppsalas niondeklassare att göra sina gymnasieval. I Jensen gymnasiums nyrenoverade korridorer, högt upp i ett hus med utgång mot både Svartbäcksgatan och Gamla torget, visar rektor Anders Danell en grupp nior runt i sista stund.
– Jag kan inte svara på några frågor nu, jag måste få våra besökare att känna sig omhuldade, säger han i farten.
Senare samma dag berättar Anders Danell varför han tror att Jensen som bara funnits i Uppsala i tre år redan har lyckats locka till sig 350 elever.
– Framför är det vårt goda rykte. Våra elever trivs, de gillar lärarna, konceptet, lokalerna och den effektiva schemaläggningen, och de berättar det för yngre kamrater.
Jensen gymnasium är bara en av många friskolor som har etablerat sig i Uppsala. Sedan år 2004 har antalet fristående gymnasier blivit nästan tre gånger fler, från fem till fjorton. Och i höst vill ytterligare två starta. Ändå har inte de kommunala gymnasieskolorna minskat.
Men nu väntar en tid av hård konkurrens om eleverna. De närmaste åren kommer elevkullarna på gymnasiet att minska med cirka tusen elever, ett tapp som motsvarar en riktigt stor gymnasieskola.
– Frågan är om det går att ha alla skolor kvar. Vi är ju på väg att lämna GUC, men det är inte säkert att det räcker. Det kan hända att vi har för många skolor i alla fall, säger Kajsa Wejryd som är chef för de kommunala gymnasieskolorna i Uppsala.
Men att ytterligare ett kommunalt gymnasium skulle tvingas lägga ned är långt ifrån säkert.
– Vi hoppas självklart inte det. Men det blir en tuff utmaning för oss, vi märke redan att det blir färre elever, säger Kajsa Wejryd.
Hon är förtegen om vilka medel de kommunala gymnasierna ska ta till för att behålla sin andel av eleverna.
– Det är affärshemligheter, men jag kan säga att det är något vi diskuterar varje dag. Det är eleverna som avgör och vi försöker att ta reda på vad som egentligen lockar dem.
Tillbaka på Jensen gymnasium berättar Sofia Lindahl, Josefine Walfridsson och Sofia Lenander som går i ettan vad som fick dem att skriva Jensen i sina ansökningar för ett år sedan.
– Jag hade hört bra saker om skolan, jag tyckte att den låg centralt och så var det lockande att man fick matkuponger som man kunde använda var man ville, säger Sofia Lenander.
– Jag gillade de fräscha lokalerna och att det var halvdagar. Man trodde väl att det skulle bli mindre plugg då, säger Josefine Walfridsson.
Halvdagarna innebär att eleverna ena veckan går mellan klockan 8 och 12.30 och nästa vecka mellan klockan 12.30 och 17. Resten av dagen har eleverna så kallad ansvarstid.
– Då är det meningen att man ska göra läxor. Man måste ta ett ganska stort eget ansvar och det är både bra och dåligt. Jag kan tycka att det är svårt att ta sig upp själv på morgonen och sätta sig och plugga. Det är inte direkt så att man gör det varje dag, säger Sofia Lenander.
Rektorn Anders Danell säger att tanken med ansvarstiden att skapa en effektiv arbetsdag med sammanhållen undervisningstid och tid för läxläsning.
– Totalt sett blir det lika många timmar lärarledd undervisning.
Men Kajsa Wejryd tror inte att halvdagar och matkuponger är en framkomlig för de kommunala gymnasierna.
– Vi tittar naturligtvis på hur friskolorna jobbar och försöker lära oss av sakerna som de gör bra. Men att äta på restaurang och ha ett schema där man börjar sent och slutar tidigt är inget vi kan stå för. Vi tror att kvalitet håller i det långa loppet.