Historierna om alla artistbesök på Liljekonvaljeholmen i Sunnersta är oändliga. En av de mest dråpliga är från sommaren 1969 när skådespelaren Henry Darrow skulle uppträda.
För hela svenska folket var Darrow känd som Manolito från tv-serien High Chaparral.
I UNT kunde man läsa att en rejält förkyld, och framförallt hes, Manolito kom till Liljekonvaljeholmen. Han kunde inte ens prata, så hes var han. Bara nicka och skaka på huvudet. Till råga på allt vred han knäet så illa när han skulle stiga ur bilen så att han knappt kunde gå.
Men vad gjorde det. En stum och halt Manolito "knallade med sina (leksaks)revolvrar och svingade med sin sombrero så att publiken (2 200) tjöt." Det blev en halvtimmes "show."
Den scen som Manolito, The Who, Lill-Babs och åtskilliga andra storheter stod på finns inte kvar. Den revs på 1970-talet. Den stora dansbanan, 600 kvadratmeter som invigdes 1959, står dock kvar, men den äldsta delen av parken, med bland annat den lilla dansbanan, var utdömd.
– Den var rutten, säger snickaren Roine Jansson, som under sommaren arbetar med att återställa dansbanan och scenen till ursprungligt skick.
Den lilla dansbanan har inte använts på väldigt lång tid. Den ligger bakom Höganloftsstugan och utsikten från banan ner mot Fyrisån är mycket vacker. Men terrängen är inte enkel att bygga på.
– Men det går bra, säger Roine Jansson. Det jobbiga är att släpa fram allt virke. Vi kan inte köra med lastbil ner hit, så det blir till att bära allt, och det är två och en halv kilometer virke sammanlagt.
Carl Olov Lunnegård är kassör i föreningen Drabanten, som äger Liljekonvaljeholmen, och han välkomnar renoveringen av den gamla dansbanan. Hans Sverredal, som också sitter i styrelsen, visar mer än gärna hur arbetet fortskrider. Just nu är de nya golvbjälkarna på plats.
– Det blir några veckors jobb till, säger Carl Olov Lunnegård och får medhåll av Hans Sverredal.
Det är för övrigt exakt 100 år sedan som "Uppsalas vänstersocialister" köpte Liljekonvaljeholmen för att "därstädes idka folkparksrörelse", som det står i historiebeskrivningen.
The Who i all ära, men frågan är om inte invigningen av nya dansbanan 1959 tar priset, när ordförande Hans Hellgren inför 2 000 besökare konstaterade att "ungdomens sedan länge efterlängtade danspaviljong" är klar att tas i bruk.