Klimat- och miljöarbetet har alltid legat paret Sjelin nära – på gården finns batteridrivna handhållna trädgårdsmaskiner, en solfångartork och djur som växelvis betar åkrarna i växtföljden. I viss mån bidrar de alla till en minskad dieselanvändning. De pågående projekten bidrar till kommunikation och samtal, bland annat om hur livsstilsförändringar och ny teknik tillsammans kan rädda klimatet.
– Vi är bara i början av arbetet, i diskussionsstadiet. Vi vill samtala om olika möjligheter och lösningar, säger Ylwa Sjelin.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat dramatiskt under de senaste 70 åren och är starkt bidragande till klimatförändringarna.
– För att reparera klimatet måste vi först och främst få bort fossila bränslen. Men forskningen säger att vi inte bara behöver stanna av utsläppen, vi måste suga upp koldioxid ur atmosfären också. Det gäller också att samtidigt minska kvävehanteringen då den förorsakar den starka växthusgasen lustgas, säger Kjell Sjelin.
Han berättar att lant- och skogsbruken spelar en viktig roll för arbetet med att binda kol i marken, och därmed förhindra att koldioxid släpps ut i atmosfären.
– Grönt är grejen. Allt grönt som växer i naturen och på böndernas åkrar tar upp mycket koldioxid. Genom att utveckla våra metoder, odla gröna växter och se till att rotsystem och annan biomassa blir kvar i backen kan vi göra stor skillnad, säger han.
Kjell Sjelin hymlar inte med att deras egen gård fortfarande tär på jordens resurser, men menar att målet att komma till den punkt där klimatet istället repareras är uppnåeligt. Hur det ska gå till testar Ylwa och Kjell Sjelin på olika sätt på sin gård, bland annat genom att försöka anpassa vad de odlar efter platsen.
– Man kan till exempel odla på våtmark utan att dika ut den, säger Kjell Sjelin.
Med stöd från länsstyrelsen har Ylwa och Kjell Sjelin anlagt en damm där de i vår ska plantera perenna (fleråriga), livsmedelsproducerande våtmarksväxter, till exempel tranbär, hjortron och ätliga bladväxter.
– Eftersom vi inte har så mycket kapacitet och ekonomi är det mest mindre demonstrationer vi gör för att kunna komma vidare med diskussioner runt de här frågorna, säger Ylwa Sjelin.
De ätbara perennerna är Kjell Sjelins favoriter. På gården finns en demoodling, med 150 olika örter, träd och buskar, såsom rankspenat, valnöt, och cembratall. Skördar gör man än så länge för hand. I demoodlingen är växterna uppmärkta och planterade i raka rader, med gångar emellan.
– Det är en djärv odling, med diverse olika perenner. Här testar vi vad som funkar och inte. Den är medvetet placerad på en blåsig åker för att testa vilka växter som klarar det här klimatet, säger Kjell Sjelin.
Gården har också upplåtit mark till Sveriges lantbruksuniversitet för växtförädling av flerårig spannmål.
– De visade sig klara torkan förra sommaren väldigt bra, medan all annan växtlighet var svag, säger Ylwa Sjelin.
Kjell Sjelin lägger till att perenn växtlighet även kan reducera översvämning, kräver nästan ingen jordbearbetning, minskar utsädeshantering och näringsläckage eftersom rotsystemet finns på plats året runt, precis som hos äppelträden. Dessutom lagrar de in kol och levererar mat i flera år, även om skötsel och gödsling inte är möjlig.
Alléodling är en annan metod som testas på Hånsta Östergärde, som går ut på att ettåriga växter odlas mellan alléer av fruktträd, hassel och bärbuskar.
– Trädens och buskarnas rotsystem tar upp näringen som läcker igenom, vilket ger en tillväxt i rot, stam och grenverk. På så sätt får man en kolinlagring. Jag tycker att den här formen passar lantbruket ganska bra, eftersom det är lätt att bruka marken mellan träd- och buskraderna. Och det går att göra i större skala. Däremot kräver det lite mer att ta hand om frukten och bären, säger Kjell Sjelin.
En annan metod, som också testas på Hånsta Östergärdes åkrar, är skogsträdgården. Den är kanske inte något för det stora lantbruket, men ger en god skörd. Den anlades 2013 och är designad med träd, buskar och marktäckande, livsmedelsproducerande örter, och är helt maskinfri.
Ylwa och Kjell Sjelin bjuder då och då in till studiebesök och testbäddarna har mynnat ut i rapporter och motioner.
– Det finns många andra som har samma tankar som vi, tillsammans kan vi göra skillnad, säger Ylwa Sjelin.