Här testas matens hälsoeffekter
För att mat ska få marknadsföras med produktspecifika hälsopåståenden krävs bland annat kliniska studier. Sedan i våras finns vid Uppsala universitet Centrum för klinisk prövning av livsmedel. Där görs studier på människor för att undersöka om maten har några hälsoeffekter.
Sju provtagningar under fyra timmar blir det för Irma Wennlöw från Uppsala när hon deltar i en studie där man försöker ta reda på vilka effekter surdegsbröd har på hälsan.
Foto: Henry Lundholm
Irma Wennlöw, Uppsala, är en av försökspersonerna som medverkar i ett projekt vid Centrum för klinisk prövning av livsmedel. Syftet är att ta reda på hur surdegsbröd påverkar blodsocker- och insulinnivån. Centrat som kallas KPL har har verksamheten förlagd till Samariterhemmets sjukhus. När UNT kommer in i en av sjukhussalarna ligger Irma Wennlöw och vilar mellan provtagningarna.
Surdegsbröd
Redan vid sjutiden på morgonen var hon på plats. Då hade hon varit fastande i nästan tolv timmar. Efter en första provtagning serveras maten som ska testas. Den här gången var det två rejäla skivor surdegsbröd, med bordsmargarin och ost. Till detta serveras dryck som te eller kaffe. Allt är noga uppvägt i dietköket, och det går inte att ändra sig och ta kaffe en gång och te nästa berättar Irma Wennlöw. Brödsorterna varierar däremot. I den första delen av studien, som är en pilotstudie, testas två olika brödsorter och dessutom två referensbrödsorter. Vad de deltagande 15 försökspersonerna, som alla är friska, ska äta slumpas vid de olika besöken.
Van finländska
Men det gäller att illa kvickt stoppa i sig maten. Högst 15 minuter får måltiden ta. För 20 minuter efter de att frukosten inletts kommer syster Gunbritt in i salen och tar de första blodproven.
— Lite besvärligt var det att hinna tugga två skivor av det hårda och kompakta surdegsbrödet. Men det gick, jag är ju från Finland och där är vi vana vid surdegsbröd, säger Irma Wennlöw.
Hennes inställning till livet är bland annat att man inte ska ta mediciner i första taget.
— Jag tror att bra mat är viktigt och därför har jag också varit med i ett antal tester som handlat om mat. Mat får man inga biverkningar av och skulle man bli lite yr i huvudet av blåbärssoppa så gör det ju inget, säger hon skämtsamt.
Just då är det dags för nästa provtagning och syster Gunbritt står med tidtagaruret i handen. Allt sker på sekunden. Under fyra timmar ska sju provtagningar tas med olika intervall.
Efter avslutad provtagning serveras Irma Wennlöw och de andra försökspersonerna smörgås och kaffe.
Pengar till forskning
Birgitta Sundberg, agronomie doktor och projektledare för KPL är den person som initierat verksamheten vid Samariterhemmet.
— Att testa matens effekt på människor är inget nytt. Men jag ville att det skulle skapas kontakt mellan akademierna och industrin så att man kan se nyttan av varandra. Om sedan functional foods kommer att överleva i framtiden är en annan sak.
Vid KPL låter såväl företag som forskare testa livsmedels hälsoeffekter.
— När man ska testa ett livsmedel krävs att man använder en hög vetenskaplig standard. Vi har också ett vetenskapligt råd kuntet till KPL. Jag tror att om ett företag får fram att ett livsmedel har en viss hälsoeffekt så kan man ta ut mer pengar för produkten. Pengar som företaget i sin tur kan använda till forsking, säger Birgitta Sundberg.
Sedan starten för ett halvår sedan har sex livsmedelsprövningar gjorts vid KPL. Flera har handlat om spannmålsprodukter men just nu görs också potatisstudier. Årligen beräknar man hinna med cirka 15 studier. En studie kan ta allt från 2 veckor till 4 månader. En studie kostar mellan 200 000 och 500 000 kronor.
Innan försöken inleds krävs godkännande från universitetets etiska forskningsnämnd.
Äger resultaten
Johan Olsson, agronomie doktor och verksamhetsledare för KPL säger att eftersom företagen och forskare betalar för studierna så äger de också resultaten från dessa.
— Men i vårt avtal står också att om vi hittar en bieffekt av ett livsmedel så är det upp till dem att vidtaga åtgärder. Gör de inte det är vi inte låsta av sekress. Vi kan gå till Livssmedelverket eller allmänheten och informera om en negativ hälsoeffekt, säger Johan Olsson.
Så jobbar vi med nyheter