– Det är rätt mycket planerat de kommande åren, säger universitetsdirektör Ann Fust.
Ångström- och Rudbecklaboratoriet, Biomedicinskt centrum (BMC) och Blåsenhus. Här kan det komma att byggas nytt inom en femårsperiod. Det visar den lokalförsörjningsplan som Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, har fastställt.
Där märks redan kända idéer, så som ny huvudentré till BMC och en ny, stor, byggnad för universitetsförvaltningen i kvarteret Plantskolan (mellan Blåsenhus och Uppsala slott). Men även helt nya - där en idé om en nybyggnad vid Ångströmlaboratoriet sticker ut lite extra.
– Det är den största enskilda satsningen i det här. Det kan bli fråga om totalt 22 000 kvadratmeter ny lokalarea plus ett garage, berättar Lennart Ilke, byggnadschef på Uppsala universitet, som är noga med att poängtera att det först och främst krävs en ny detaljplan för att satsningen ens ska vara möjlig.
Till byggnaden vid Ångströmlaboratoriet är det i så fall tänkt att universitetets i dag tredje största institution, Institutionen för informationsteknologi, ska flytta. Känslorna inför en eventuell flytt är blandade på institutionen.
– Det är inget initiativ från vår sida, utan det finns både för- och nackdelar med en eventuell flytt. Vi har gjort en enkät bland våra anställda och det är blandade känslor, vissa är väldigt positiva medan andra trivs bra här, säger Håkan Lanshammar som är ställföreträdande prefekt vid institutionen, som nu håller till i de gamla regementslokalerna mittemot Ångströmlaboratoriet.
Uppsala universitets lokalkostnader har aldrig varit så låga som nu, relativt mot de totala kostnaderna inom universitetet. På cirka tio år har lokalarean minskats med över 60 000 kvadratmeter - trots att antalet studenter har ökat.
– Jag tror att det har att göra med den omdaning som vi har gjort med bättre och effektiva lokaler och att man kunnat bedriva en lika bra verksamhet på mindre yta, säger Lennart Ilke.
Han tror att den största orsaken till att trenden nu verkar ha vänt stavas forskning.
– Å ena sidan står det i tidningen att antalet studentplatser minskar och att man behöver spara, men å andra sidan ser vi också stora satsningar på forskningssidan, det är också där vi har mycket nya investeringar i den här lokalförsörjningsplanen.
Universitetsdirektör Ann Fust instämmer.
– Det har gått upp och ner i den totala lokalarean under 50 år nu, och nu så kan man väl se det som att vi är i en tillväxtfas.
Mycket går till just forskningssidan, medan inte lika mycket till grundutbildningarna. Är de förlorarna här?
– Nej, tvärtom får man säga. Ju starkare forskningssida, desto bättre för grundutbildningen. Egentligen är de förutsättningar för varandra, våra lärare är både lärare och forskare.
Nu är frågan hur mycket av de här planerna som till sist kommer att gå igenom. Säkert är att många av projekten redan är eller kommer att bli omdiskuterade.
– Säkert är det så. Det är ju ett känt faktum att det kommer synpunkter när man bygger i Uppsala. Blåsenhus var väldigt omdiskuterat till exempel, men det är så demokrati ska fungera och det tycker jag är bra, säger Ann Fust.
Byggnadschef Lennart Ilke ser positivt på möjligheterna för projekten i lokalförsörjningsplan, som löper på tre till fem år.
– Som jag ser det finns det goda förutsättningar för att mycket av det här ska genomföras.
I planen beskrivs också var det främst finns möjligheter för framtida utbyggnad. De största reserverna finns i Rosendalsområdet, söder om BMC, och i kvarteren Blåsenhus och Plantskolan, som i planen anges som en ”mycket värdefull resurs med tanke på det centrala läget”.