Kjell Backman på Trafikverket projektleder reparationen.
– Det här spåret vi står i just nu ska rivas och forslas bort. Då klipper vi först sönder det i mindre bitar för att det ska bli lättare att frakta. Sedan lyfter man upp slipers och förorenat makadam med en sorts grävmaskin och ersätter med nytt, säger Trafikverkets projektledare Kjell Backman när UNT möter honom på plats.
Trafikverkets personal jobbar extra skift för att få ordning på banan efter godstågkraschen mellan Stockholm och Uppsala. Natten mot torsdag elfte februari slet sig de två bakre vagnarna på Green Cargos godståg loss från tåget och rev upp tre kilometer räls.
Spår N1, som kom betydligt lindrigare undan efter olyckan, kan vara åter i bruk redan första mars.
Minusgraderna i mitten av februari gjorde det omöjligt att laga rälsen. Svetsar man när det är för kallt kan lagningarna spricka när det blir plusgrader igen. Därför har reparationerna fått vänta. Men nu har det varit plusgrader i flera dagar och äntligen luktar det bränt järn från rälsen.
– Plusgrader minskar risken för att reparationerna går sönder och det blir lättare att lyfta makadam och trasiga betongslipers när de inte är fastfrusna, säger Kjell Backman.
Joakim Bermudez slipar skarven på den nylagda rälsen.
Slipers är de balkar av betong som ligger tvärs under rälsskenorna. Kjell Backman balanserar på det sönderslagna spåret och inspekterar reparationsarbetet på behörigt avstånd från svetslågorna, till ljudet av den stora grävmaskinens gripklo som lägger rälsbitarna på plats. Det är 10-15 meter mellan honom och svetslågan, men när vinden vänder blir han ändå tvungen att flytta på sig för att ducka för de svetsloppor som studsar på hans väst från den maskin som Joel Bergman och Joakim Bermudez använder. All kraft som finns tillgänglig fokuseras nu på att laga rälsen.
– Jag jobbar egentligen som platschef men rycker in lite extra nu, säger Joel Bergman.
Joel Bergman tar i med släggan.
De jämnar till rälerna med slägga, spett och en pytteliten mejsel så att tågen så småningom ska kunna rulla fram här i 200 kilometer i timmen. Men just nu är det stopp. De har svetsat hela förmiddagen för att få till en skarv i spårväxeln som skadades i godstågskraschen för två veckor sedan. Idag har de satt fast några dussin meter räls på ett av de två skadade spåren. Men det är nästan tre kilometer räls kvar att laga. Det kommer ta månader.
– Varenda sliper här har skadats av att något, kanske en hjulaxel som släpats i marken bakom tåget, säger Kjell Backman.
På några slipers har hålen blivit så djupa att armeringsjärnet blottats, men även de minst skadade är så pass illa däran att de måste bytas.
Den sista vagnen i godståget for av från sitt spår och släpades bakom tåget på spåret bredvid, så att även det skadades. Sedan återvände vagnen till det ursprungliga spåret.
På några slipers har hålen blivit så djupa att armeringsjärnet blottats. Men även de minst skadade är så pass illa däran att de måste bytas. Det är 60 centimeter mellan varje sliper, vilket gör att det uppskattningsvis handlar om runt 5000 stycken som måste läggas tillbaka en och en. Men rälsbitarna går snabbare, berättar Kjell Backman. Man har börjat med att lägga ut fem-metersbitar.
Den vanligaste metoden för att svetsa samman spår är termitsvetsning. Joel Bergman och Joakim Bermudez lyfter bort överflödigt materialet från svetsen för att det skall bli mindre att slipa.
– Vi kommer att lägga ut långräl, där varje del är flera hundra meter, säger han.
Det kommer ta lång tid innan spåret är tillbaka i bruk. Men sidospåret, som kom betydligt lindrigare undan efter olyckan, kan vara i bruk igen redan på måndag.
– Då kan man köra i 40 kilometer i timmen på spåret mellan Norrviken och Sollentuna. Men jag tvivlar på att det kommer att kunna köra fler tåg, säger Kjell Backman.
Både Trafikverket och tågoperatören Green Cargo utreder vad som ledde till olyckan.