Rivningen sker sektionsvis enligt en fastställd plan. Arbetsledarna Sermed Meskoni (t v) och Peter Segerlund vakar över jobbet.
Emellanåt dånar det rejält i kvarteren runt Verkstadsgatan-Danmarksgatan, när ett stycke betonggolv eller en vägg faller samman i ett moln av damm. Det ser dramatiskt ut, men till största delen handlar arbetet om att metodiskt och bit för bit klippa sig igenom det stora slakteriet från slutet av 1950-talet – ett stadigt bygge som inte låter sig vältas omkull utan motstånd.
Maskinisterna som styr de två rivningsutrustade grävskoporna har vid det här laget arbetat dagligen i ett par månader. Entreprenören lär ha jobb minst lika lång tid till innan alla spår av byggnaden är borta.
En stor del av arbetet handlar om att sortera ut olika material för återvinning, ungefär som en vanlig villaägare gör hemma i garaget. Här sker det i storformat. Arbetsledare Peter Segerlund från entreprenören Rivners bedömer att runt 13 000 ton byggmaterial ska rivas ned och tas om hand innan jobbet är klart:
– Det är betong, armering, isolering, glas och mycket annat. Allt ska sorteras i rätt fraktion innan det forslas bort, berättar han.
Viss sortering sker manuellt men det mesta utförs av grävmaskinisterna som styr sina maskiners väldiga sorteringsgrepp. Gripklorna plockar upp betongblock eller nystan av armeringsjärn från rivningsbråten som om det vore leksaksbitar och lägger dem i olika högar. Närmast graciöst svänger maskinernas långa armar över byggnadsresterna med sin last i nyporna.
Själva rivningen sker till största delen med betongsaxar monterade längst ut på maskinarmarna. Monsterverktygen påminner om skallen på jättedinosaurien Tyrannosaurus. Varje sax väger fem ton och äter sig igenom tak och väggar utan märkbar möda:
– De klipper en halv meter tjock betong utan problem, berättar Peter Segerlund.
Vissa byggnadsmaterial kan återvinnas och användas vid nya byggnadsprojekt.
Arbetet sker i sektioner efter en noggrann plan. Tunga konstruktioner tas bort först medan bärande delar som bjälklag och pelare får stå kvar till sist, för att inte byggnaden ska falla samman okontrollerat. Slakteriet har källarvåning vilket innebär att den betong som rivs ned och krossas används för att fylla igen källaren, så att de 50 ton tunga grävmaskinerna kan fortsätta sin väg in i byggnadsresterna.
När alla spillror av slakteriet så småningom fraktats iväg – på uppskattningsvis drygt 400 lastbilsflak – ska tomten fyllas med ny verksamhet. Slakteriets gamla kontorshus och lager blir kvar men till största delen planerar fastighetsägaren att bygga nytt:
– Tanken är att skapa ett verksamhetsområde under namnet slakthusområdet, för att knyta an till platsens historia, säger Peter Salmén, förvaltare vid fastighetsutvecklingsbolaget Areim.
– Vi vill skapa ett grönt område med främst lättare industri. Det blir solceller, sedumtak på vissa delar och ett grönt tänk i allt från inköp av el till sopsortering, certifiering och energiåtgång. Vi planerar plats för en cykelverkstad som hyresgästerna får tillgång till.
Tänkbar utformning av det blivande industrikvarteret vid korsningen Danmarksgatan-Verkstadsgatan. Delar av det gamla slakteriets gula tegelbyggnader bevaras.
Bolagets förhoppning är att få stor bredd i de verksamheter som flyttar in:
– Det kan vara allt från bilverkstad till laboratorium. Vi räknar med en stor del medicinteknisk verksamhet.
– Det har varit en otrolig utveckling av bostäder i Uppsala, mycket på bekostnad av industriområden, därför ser vi en möjlighet att tillföra mer sådana områden för verksamhet, säger Peter Salmén.
Bolaget planerar att första etappen kan byggstartas i augusti om bygglovet blir klart innan sommaren.