Anders Kaliff och hans dotter Svea 11, som UNT tidigare pratat med, har fått besked om skolplats.
– Jag är försiktigt optimistisk. Svea kommer att hamna med andra 4-5:or på Sverkerskolan, och där lovar rektorn att de här barnen ska få en egen korridor och äta i en mindre matsal. Vi ska träffas och titta på lokalerna på onsdag, säger han.
Men för Malin Bjunér, mamma till en pojke i årskurs 3, är det en sorgens dag. Hon och flera med henne hade hoppats på att barnen skulle hamna på en resursskola, inte en vanlig grundskola.
– Vi valde Kajan från början eftersom den skolan fungerade som en resursskola även om de inte uppfyllde kraven som kommunen ställde, säger hon.
– Det är ju den vanliga skolan de inte klarar. De kan inte vistas i samma miljö som andra barn, de är för intryckskänsliga helt enkelt.
Informationen om skolplaceringarna gick ut under måndagen. Eleverna får plats på fyra olika skolor: Almtunaskolan som nu är inrymd i nya Brantingsskolan, Sunnerstaskolan, Sverkerskolan, och Palmbladsskolan.
– Ett starkt önskemål från de föräldrar vi pratat med har varit att hålla ihop grupperna så det har vi fokuserat på, säger Eva Christiernin (S), utbildningsnämndens ordförande.
Hon berättar att skolledningen intervjuat ett 60-tal rektorer i jakten på den bästa lösningen för de 54 barnen som inte längre kan gå kvar på Kajan friskola efter jullovet.
Skolorna som tar emot barnen kommer att få extraresurser utöver skolpengen. Dels finns det möjlighet till en central peng på 100 000 kronor per elev och år. Pengarna går till elever som har specifika behov, till exempel språkstörning eller autism.
Från årsskiftet kan skolorna också ta del av nya pengar som lades till i budgeten för 2025 och är vikta för undervisning i små grupper. Det handlar om 50 000 per elev och år.
Skolpengen varierar med elevernas åldrar, mest får de som går i årskurs 7-9, de får ett grundbelopp på strax över 100 000 kronor per elev och år.
– Vi kommer att uppfinna hjulet runt varje unge, de som behöver mer resurser ska få det. Vi låser oss inte vid siffrorna här, säger Eva Christiernin.
Nu har familjerna veckan på sig att bestämma sig, om de vill välja en annan skola eller acceptera erbjudandet de fått av kommunen.
– Sedan startar ett arbete på den valda skolan för att skapa så mycket resurser det bara går för de här barnen, säger hon.
Anders Kaliff säger att han väntar med att bestämma sig helt. Först ska dottern Svea få en chans att besöka Sverkerskolan. Det hänger också en del på hur rektor tänker kring resurserna till de här barnen, menar han.
– Jag har fått intrycket att det finns goda ambitioner här, men jag vill vara säker på att det fungerar även på lång sikt, säger han.
Hans främsta farhåga är att det ändå blir för stökigt.
– Att ställa om igen är i sig ett riskmoment för Svea, som bara hann gå ett år på Kajan och precis kommit in i det. Jag tycker att kommunen generellt är för snål med resurser till behövande barn, snålheten bedrar visheten, säger han.
Malin Bjunér hade hoppats på en satsning från kommunen, att mer pengar skulle skjutas till. Hon orolig inför framtiden och känner sig stressad.
– Nu har vi fem dagar på oss att bestämma oss och min son kommer inte hinna med att besöka skolan innan beslutet ska fattas. Jag har ingen bra lösning just nu, jag är i sorg och panik, säger hon.