Här passerar aspen city – följ med på elfiske

Nu pågår elfiske i centrala Uppsala. På onsdagen var det återigen dags för Upplandsstiftelsens årliga elprovfiske för att se vilka fiskarter som finns i Fyrisån.

Naturvårdsexperterna Tomas Remén Loreth (till vänster) och Per Stolpe (till höger) letar fisk i Fyrisån vid Upplandsmuséet.

Naturvårdsexperterna Tomas Remén Loreth (till vänster) och Per Stolpe (till höger) letar fisk i Fyrisån vid Upplandsmuséet.

Foto: Oscar Fock

Uppsala2020-08-27 11:32

Som två jägare smyger de genom vassen. Den ena sticker ned sitt strömförande jaktredskap i forsen, den andra är redo med håven. En mört flyter upp till ytan, för sekunden bedövad av elchocken. Håven sveper genom vattnet och fångar upp den omtöcknade fisken. Uppdrag slutfört.

Det är Tomas Remén Loreth och Per Stolpe som står där i vassen. Tillsammans med Johan Persson och Nic Kruys, samtliga från Upplandsstiftelsen, är de där för att se hur Fyrisåns fiskar mår. I omlöpet (en typ av fiskväg) i Rosénparken genomför de varje år ett elprovfiske för att se vilka fiskarter som tagit sig upp längs ån.

– Syftet är att se om fiskvägarna fungerar och vilka arter som finns här, säger Johan Persson, naturvårdsexpert.

Sen 2005 har man elprovfiskat i Fyrisån. Själva elfisket går ut på att man med en elfiskestav skapar ett strömfält i vattnet som gör att fiskar i närheten av staven börjar krampa och flyter upp till ytan. Sen håvas fisken upp.

Det kan tyckas makabert, men är faktiskt en förhållandevis skonsam metod. 

– När vi mätt dem lägger vi dem i en stor balja och då ser vi att de ser väldigt pigga ut. I stort sett samtliga individer överlever, säger Johan Persson. 

Fiskvägar byggs för att underlätta för fiskar att ta sig förbi vandringshinder. De är viktiga för att frigöra lekområden för vandringsfiskar. Aspen är en sådan. Fisktrapporna gör det möjligt för aspen och andra arter att ta sig längre uppströms och därmed hitta fler och bättre områden att leka på. 

– Aspen har en stark föryngringsplats här i centrala Uppsala, förklarar Nic Kruys, naturvårdschef. 

Innan fisktrappan i Islandsfallen stod klar var det i nästan 150 år omöjligt för fiskar att ta sig förbi fallet. Bygget av trappan gav resultat direkt, berättar Johan Persson.

– Redan efter år ett hittade vi rom här uppe. Så de hittade upp på en gång. Det är ganska häftigt att naturen reparerar sig själv efter så lång tid, säger han.

– Asparna har det i sig, att vilja vandra uppströms för att leka. Så fort vägen finns kommer de upp, fyller Nic Kruys i. 

Det kanske viktigaste beviset på att fiskvägarna fungerar är att de aspar som föddes de första åren efter att fisktrapporna byggdes nu är tillräckligt gamla för att komma tillbaka och lägga egna ägg ovanför Islandsfallet.

– Vi har gått "full circle", säger Nic Kruys.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!