Full aktivitet råder i Uppsala Waldorfskolas tillagningskök. Kocken Peppe Pagano häller ett berg av rivna morötter i en enorm kastrull – här lagas mat som ska mätta skolans alla 132 elever och deras lärare. Fyra av veckans fem skoldagar serveras vegetariskt, i dag står minestronesoppa och nybakt bröd på menyn. Än så länge köps grönsakerna in utifrån, men inom en treårsperiod är målet att den största delen av det gröna årsbehovet ska komma från skolans egna odlingar, bara något hundratal meter från köket.
– Vi har många utmaningar framför oss, framförallt att få en stor skörd. Men jag tycker att det ser lovande ut just nu, förhoppningen är att kunna producera hälften av skolans årsförbrukning av grönsaker till hösten, säger Henrik Andersson, trädgårdsmästare, odlingspedagog och tillika projektledare för skolträdgården på Uppsala Waldorfskola.
Det ekonomiska stödet på 2,3 miljoner kronor som skolan fått möjliggör kombinationstjänsten för Henrik Andersson och en storsatsning på skolträdgården som pilotanläggning för bland annat skolans utomhuspedagogik.
– Vi har tidigare inte haft någon uttalad utomhuspedagogik, däremot ligger det i Waldorfskolornas filosofi att odla. Vi ligger i startgroparna och behöver lära oss mer. Lärarna får nu utbildning och vi tar in föreläsare för att vi ska få kunskap om hur vi kan integrera odling i läroplanens alla ordinarie ämnen, säger rektor Anki Högberg.
Nästan alla klasser har sedan den här terminens början en del odlingslektioner på schemat, 3-4:an är de som har flest med minst ett tillfälle varannan vecka.
– Jag älskar att odla, det bästa är när man planterar ut i landet och ser hur det växer, säger Annie Norstedt, elev i klass 3-4, medan hon gräver om i ett av de nya trädgårdslanden.
Klasskamraterna håller med och tycker det är skönt att vara utomhus. Ingen av dem saknar klassrummet, men tycker det är roligt att de har sina försådder där att titta på under lektionerna.
I projektbudgeten ligger metodutveckling av grönsaksodling på skolor. Planen är att Uppsala Waldorfskola under en treårsperiod ska utarbeta lärarhandledningar och metodhandböcker till hjälp för andra skolor som vill följa i samma spår, där tips på hur man sätter igång, övningar för eleverna och fallgropar att undvika kommer att finnas med. Under arbetets gång kan den intresserade följa skolträdgården på sociala medier, där Henrik Andersson lägger ut information om både framgångar och motgångar.
Klimataspekten ligger till grund för hela projektet.
– Vi vill göra rejäl skillnad och därför gör vi det här stort. Vi vill försöka odla alla våra grönsaker själva och nå ut till andra. Vi måste sluta flyga, bara köra elbil, äta vegetariskt – vi måste göra stor skillnad i alla våra val. Skolan är en perfekt plats för det. Vi engagerar också föräldrarna och lärarna och försöker sprida idén att satsa rejält, säger Henrik Andersson.
Uppsala Waldorfskola har inlett samarbete med några av länets landsbygdsskolor, bland annat Högåsskolan i Knivsta och Stavby skola utanför Alunda. Skolorna får ett startpaket med pallkragar, jord och spadar och även praktisk hjälp för att komma igång med egna odlingar.
– Jag håller en första lektion för att väcka intresse för hållbarhet och odling, och så får de hjälp att sätta upp pallkragarna. Vi pratar lite fröer och sedan tar de hand om odlingarna själva. Till hösten kommer jag tillbaka och så tittar vi på hur det har gått för dem, säger Henrik Andersson.
Skolornas lärare blir även inbjudna till Uppsala Waldorfskola på föreläsningar, workshops och inspirationsträffar med olika teman kopplade till projektets olika aktiviteter.
– Om många skolor gör praktiska saker tillsammans kan vi skapa ett hållbart samhälle. Skolan kan ha en mycket större roll i omställningen, och skolträdgården kan bli en central plats, fortsätter han.
Anki Högberg lägger till att det går att hitta delar i alla undervisningsmoment som går att integrera med odlingen.
– På bildlektionerna kan eleverna designa skolträdgården, till exempel. Genom att knyta praktisk odling till teori får eleverna en helhetssyn och en förståelse för samband. De får också en självtillit när de känner att de kan göra något själva för klimatet. Barn ser mörkt på framtiden, men genom praktisk handling i form av odling kan deras klimatångest lindras, säger hon.