Ett stenkast söder om Björklinge kyrka har skelettgravar påträffats vid upprepade tillfällen sedan 1931 och framåt – senaste upptäckten gjordes förra året. Arkeologen Ivan Schnell genomförde den första undersökningen på östra sidan av gamla E4:an efter att några skelett påträffats vid en dikesutgrävning. Schnell gjorde flera observationer som visar på att platsen använts för begravning under en lång tid – dessutom kunde man se att skeletten låg begravda i olika skikt vilka tyder på att det bör ha funnits en kyrkliknande byggnad i närheten.
– Man brukar skilja mellan två typer av begravningsplatser. Antingen användes området som en enkel gravplats där människorna las på hög. Men att de ligger i skikt tyder på att man använt platsen kontinuerligt och att äldre gravar blivit omgrävda, säger Jonas Wikborg, projektansvarig vid SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis).
Utöver de skelettdelar som tidsbestämdes till 1200-talet i samband med en bredbandsutbyggnad förra året så hittades även en kam vid Schnells utgrävningar. Även den kunde dateras till samma tidsålder. Äldre iakttagelser visar att skeletten ligger mycket tätt och i minst tre varv på platsen. Detta fenomen är kopplat till just kyrkogårdar. Uppenbarligen finns det en kristen gravplats ett stycke söder om nuvarande Björklinge kyrka, vilken antas vara uppförd omkring år 1300 e Kr. Vid kyrkan står flera korsförsedda runstenar vilka ursprungligen antas varit resta i närheten. De är alla från 1000-talets senare del, i ett fall möjligen en bit in i 1100-talet. Det råder således inga tvivel, menar Jonas Wikborg, om att det funnits kristna invånare i Björklinge innan den nuvarande kyrkan uppfördes. Och kanske har det också funnits en äldre kyrka i anslutning till de äldre gravarna.
– Det är därför vi genomför en markradarundersökning i veckan – vi vill se om det finns spår av en äldre kyrkbyggnad söder om den nuvarande kyrkan. Om det skulle ha funnits en äldre stenkyrka på den aktuella platsen skulle detta vara ett mycket tidigt exempel på en sådan. Enligt tidigare forskning har inga av Upplands medeltidskyrkor norr om Gamla Uppsala uppförts före 1250, säger Jonas Wikborg.
Förklaringarna till att kyrkan ska ha rivits är att platsen rent geografiskt inte är optimal att bygga på eftersom den ligger lågt i förhållande till resten av terrängen och att det därför är väldigt fuktigt på platsen. Vidare finns misstankar om att det ska ha varit den välkända Sandbroätten med anor tillbaka till vikingatiden som skulle ha låtit upprätta kyrkan.
Nu återstår att se vad forskargruppen får fram för resultat från markradarundersökningen och om de eventuellt kan få anslag till en utgrävning av platsen framöver. Enligt tisdagens preliminära resultat av ytan på 75x35 meter så kan forskarna se att terrängen tycks avvika från det normala.