"Det är som det här talspråket ju, 'man ångrar aldrig ett dopp'" säger Karin Wehinger som hoppat i tre gånger och vanligtvis kallbadar någon gång i veckan.
Iförd badrock, badskor, vantar och badkläder går Karin Wehinger tillbaka från bryggan vid KFUM Alnäs. Hon har precis tagit ett par simtag och många djupa andetag i det engradiga vattnet.
– Man vill ju slappna av och släppa alla tankarna. Jag har tunga tankar ibland och de slipper jag när jag badar. Och sen håller den känslan i sig resten av dagen. Min man bruka till och med säga det till mig: "Gå och bada, du blir ju så glad av det!"
Hur det kom sig att hon började bada en gång i veckan, året om, minns hon inte. Och ibland tar det förstås emot, särskilt när det är blåsigt ute.
– Jag blir faktiskt mer och mer sugen på att bada när det blir kallt och luften blir krispig.
Nu väntar bastun som Cecilia Olsson och Petter Arvidson värmt upp i dag. Tillsammans med deras kollega Maya Pérez Aronsson håller de i vinterbads-dagar på KFUM Alnäs en gång i december och en gång i februari. Under förmiddagen har redan ett 30-tal vinterbadare tagit sig ett dopp.
– Det hela började under pandemin med att människor som promenerade här började vinterbada. De gick rakt ut på bryggan, tog av sig kläderna och klev i. Och sedan sa de till oss någon gång att vi borde skaffa oss en bastu. Men det hade vi ju redan, säger Cecilia Olsson.
Cecilia Olsson och Petter Arvidson som jobbar på KFUM Alnäs och håller i vinterbads-dagen.
Att det var pandemin som drog igång vinterbadandet är en bild många delar. På internet började det pratas om att baden gav lycka, bättre immunförsvar och är den optimala återhämtningen efter träning. Sedan dess har forskare blivit utfrågade ett antal gånger om huruvida ett iskallt bad verkligen är bra för hälsan, eller om de entusiastiska badarna bara säger sig uppleva lycka när de stigit upp.
En sammanställning av forskningsresultat som publicerades 2023 visar att kallbad faktiskt inte har några långvariga positiva hälsoeffekter. Men det finns också forskning som visar att vinterbad både bygger upp och aktiverar kroppens bruna fett. Det är ett mindre organ som inte alls beter sig som kroppens vita fett, det som gör oss överviktiga. Nej, brunt fett alstrar värme och kan också förbränna det vita fettet.
En annan aspekt av trendens genomslag i Sverige sätter vinterbadaren Mats Hedberg fingret på. Han dricker en kopp glögg nere vid vattnet tillsammans med arrangörerna.
– Jag gör det mest för att kunna skicka en video till min dotter.
Helst badar han i isvak, utan bastu. Det känns coolast menar han. Men kanske är det faktiskt bastun som ger de positiva hälsoeffekterna – och inte själva badet.
Mats Hedberg badar helst i isvak. "Jag gör det mest för att kunna skicka en video till min dotter." skojar han och lägger till att det är den sociala biten som gör det så härligt.
I en ny studie från Luleå tekniska universitet framgår det att de testpersoner som bastade minst en gång i månaden genomgående hade en bättre hälsa än de som inte gjorde det. Studien baseras på data från den så kallade MONICA-undersökningen, i vilken drygt 1 000 personer i åldern 25–74 år svarat på frågor om sin livsstil.
En av forskarna bakom studien är Åsa Engström, professor i omvårdnad.
– Det finns väldigt mycket mer att besvara och vi vill fortsätta analysera datan och titta på olika kombinationer av parametrar. Vad motiverar människor till att basta, varför är det fler män än kvinnor som gör det, varför är det fler kvinnor som kallbadar?
Åsa Engström, professor i omvårdnad, är en av forskarna bakom en ny studie om bastubad. Forskningen har visat att bastubad kan fungera som passiv träning, och alltså ha hälsoeffekter som förbättrad sömn, minskad risk för högt blodtryck och smärta.
Men trots att många faktorer kan spela in i det faktum att de tillfrågade som bastade hade bättre hälsa – vet man sedan tidigare att bastubad har en positiv inverkan på kroppen.
Effekten av att basta kan jämföras med att kroppen konditionstränar. Förvisso får man inte bättre kondition av att sitta i en bastu, men för cellerna, hjärtat och blodkärlen känns det så.
Själv började även professorn tänka mycket på hur vi förhåller oss till bastubad under pandemin.
– Jag tror att man gjorde det som fanns till buds då. Men många uttrycker ju nu ett behov av att stilla sig och reflektera.
Att det finns så få lugna platser i samhället kanske därför gör att bastande och vinterbad inte bara blev en trend, utan hållit i även om pandemin är över, förklarar Åsa Engström. Återhämtningen i sig kan också göra gott för välmåendet.
– Man kan ju exempelvis inte scrolla på telefonen i bastun och vi ser att vissa bastar för att det är en social aktivitet, att man kan sitta och småprata.
På KFUM Alnäs ligger en badbrygga i året om. Varje dag badar några entusiaster, vissa så tidigt att det inte hunnit ljusna än.
I slutet av dagen på Alnäs har omkring 50 vinterbadat, och minst lika många hejat på. Här är den sociala biten central, och förutom att kunna skicka en video till sin dotter är det umgänget som är det viktigaste tycker Mats Hedberg.
– Sen det här med välmående, alltså om det bara är i huvudet som man tror att man blir lyckligare, gör det verkligen något? Min vän som är lärare säger att han blir snällare mot barnen. Det kanske kan få vara så då.