92-åriga Kerttu Ström från Knivsta har redan fått det hemtrevligt i sin lägenhet, trots att det bara gått några veckor sedan inflyttningen.
– Det är jättebra, säger hon på finsk brytning i sin gungstol.
Kerttu Ström hör till de många finländare som kom till Sverige på 1960-talet. Hon berättar att hon på senare år fått svårare att klara av det svenska språket och under samtalet får hon ibland tolkhjälp av vårdenhetschefen Hanna Fontaeus. Hon känner sig trygg med att personalen talar både svenska och finska.
– Nu är det jätteviktigt eftersom jag har glömt så mycket av svenska språket.
Kerttu Ström har det ganska ensamt i sin korridor, men det kan snart se annorlunda ut. En barndomsvän som bor i trakten och som hon känt sedan uppväxten i Helsingfors är på väg att flytta till boendet. Till hösten väntas samtliga 40 lägenheter vara bebodda.
Hälften av platserna är speciellt avsedda för finsktalande och under en rundvandring i korridorerna är det mer finska än svenska som hörs. Orsaken är att flera av de boende på grund av demenssjukdom eller hög ålder känner att de inte längre klarar av svenska språket. Men modersmålet minns man bättre.
– Ofta har man tappat det språk som man lärt sig i vuxen ålder. Det är naturligtvis en frustration för den äldre när man inte blir förstådd, säger verksamhetschefen Hanna Fontaeus.
Mervi Wahlstedt, som är sjuksköterska på boendet, märker av att de äldre med finska som modersmål pratar betydligt mer avslappnat då de får kommunicera på finska. Hon berättar om incidenter som kunde ha lett till konflikter om det inte vore för att man kunnat reda ut situationen genom att förklara på finska, till exempel varför medicinerna ser annorlunda ut eller varför den enskildes pengar hålls inlåsta i ett skåp. Hon var tidigare sjuksköterska på ett annat vårdboende. En av de finsktalande äldre var ofta orolig och behövde lugnande mediciner. Mervi tror att det hade med språkproblemen att göra.
– Sedan hon kom hit har det blivit en jättestor skillnad. Hon behöver knappast något lugnande längre.
Boendet liknar andra nybyggda äldreboenden men med undantaget att det finns en rejäl bastu på övervåningen och finsk design på väggarna i dagrummen. När UNT gjorde ett besök på måndagen var några av de boende ute och promenerade med personal i vårsolen. Enligt Attendo som startat boendet har man förutom finska språket också profilerat sig på utomhusvistelser i en större trädgård som ska anläggas under våren.
Kommunen väntar sig att behovet av äldreomsorg kommer att öka bland den finsktalande befolkningen i Uppsala.
– Det jag hör och ser bland Sverigefinnar är att det finns ett klart behov av äldreomsorg, säger Nina Klinge-Nygård, finsktalande samordnare på Uppsala kommun.
Hon hänvisar till statistik som visar att det för närvarande finns runt 160 Sverigefinska 80-plussare i kommunen. I åldersintervallet 65-79 år finns det ytterligare 779 personer.