Övervakningskamerorna duggar tätt i Uppsala, inte minst i de centrala delarna. Resecentrum är den mest allmänna platsen där jagas av kameror, snart blir de fler med de nya som sätts i centralpassagen. Vid de flesta bankomater, i många butiker längs med gågatan och på flera ställen vid Akademiska sjukhuset sitter de – för din och andras trygghet. UNT har kartlagt var i Uppsala övervakningskamerorna finns.
Varje år ökar antalet tillstånd och anmälningar om övervakningskameror i Uppsala län. I dags läget finns omkring 700. Exakt hur många kameror det rör sig om är oklart.
Ökningen av tillstånd och anmälningar är ganska konstant, cirka 50 per år. Så har det varit sedan 1998 när lagen om kameraövervakningen utvidgades. Trenden ser heller inte ut att mattas av.
Varför det ökar tror Madeleine Blixt, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå) dels har att göra med att tekniken både blir mer lätthanterlig och billigare.
– Dessutom hittar leverantörer och säljare nya användningsområden att sälja in det på. Även i kombination med att det finns ganska många kameror överlag i dag, som mobiltelefonerna, säger hon.
Men hon tycker att man ska vara försiktig med att bara sätta upp kameror hur som helst. Erfarenhet har visat att kameror är det bästa sättet att förebygga brott, som stöld, rån och snatteri i parkeringshus och i butiker. Däremot säger hon, är det mer tveksamt om kameror hjälper i situationer exempelvis där berusade personer hamnar i bråk.
– Jag skulle vilja säga att kameraövervakning kan vara bra om man använder det med förnuft och eftertanke, säger Madeleine Blixt.
I vilken utsträckning kameraövervakning har betydelse går inte att säga i dag. Det finns än så länge ingen sammantagen statistik över hur många brott som klaras upp med hjälp av kameror.
– Kameror kan ju också verka förebyggande, men sådant testar gärningspersoner. Är det så att man inte kan reagera på brottet när något händer, eller att man kan använda film från kameran, då lär sig gärningspersonen det, säger hon.
Precis den erfarenheten har Agneta Eriksson, rektor på Gränbyskolan i Uppsala. Mellan 2003 och 2011 var hon rektor på Stenhagenskolan där man satte upp kameror för att stävja problemen med fönsterkrossning. Till en början upphörde krossningen, men successivt förvärrades situationen snabbt igen.
– Vi kunde aldrig sätta dit någon. De lärde sig hur man skulle göra, de drog ner luvan och man visste var kamerorna satt. Man visste hur man skulle göra för att inte synas och överlistade kamerorna. Till slut hade det inte så stor effekt längre.
Här kan du se ett urval av var övervakningskamerorna finns i Uppsala. (Med reservation för att en del adresser kan ha hoppat och bytt plats på kartan.)