Här går ingen lottlös

I dessa ekologiska tider med miljötänk och närodlad mat har trenden vänt för kolonilotterna. Från att tidigare mest ha använts som små prydnadsträdgårdar nyttjas de återigen till att tillhandahålla vissa studenter och andra med egenodlade grönsaker.

- Vi har satt vitlök, jordgubbar, fem sorters potatis, sallad, morötter och en massa örtkryddor, räknar Lina Börjesson, läkarstuderande, upp. Och mer ska det bli.
Tillsammans med landskapsarkitekten Charlotta Råsmark och doktoranderna Ingrid Stigzelius och Karl-Anders Lindqvist äger hon hela tre kolonilotter på området. För det betalar de knappt 800 kronor per år.

Charlotta Råsmark är inne på sitt andra år som lottägare.
- Förra året gjorde vi en massa nybörjarmissar som vi ska undvika denna gång, berättar hon. Till exempel sådde vi allt på en gång så det blev klart precis när alla var bortresta på semester. Planerar man noga kan man skörda i stort sett hela tiden.

Det innebär en del jobb, om man vill ha så pass mycket grönsaker att man slipper handla i affären. Lina Börjesson och Charlotta Råsmark försöker vara här minst en heldag i veckan.
- Men det är roligt att vara här och påta, menar Lina.
- Vi har alltid med oss fika och det är god gemenskap grannlotterna emellan, säger Charlotta. Våra kurdiska grannar sitter här nästan varje kväll och spelar Domino.

Om de tjänar ekonomiskt på att odla eget återstår att se. En ekonomisk utvärdering blir det när säsongen är slut, men en hel del måste läggas på redskap och förstås på den obligatoriska skördefesten i september.

Här går ingen lottlös

Precis bredvid Flogsta, i Hågadalens gröna slättland, trängs doktorander, studenter och pensionärer bland grepar, fröpåsar och vattenslangar. Det är maj månad och därmed intensiv såtid för alla som äger en kolonilott.