Här botaniserar de – i folkdräkter

Uppland ligger efter Dalarna vad gäller intresset för den traditionella svenska klädseln men också här finns entusiaster. Söndagens folkdräktsmarknad står för ett publikrekord.

Foto: Michaela Hasanovic

Uppsala2016-04-03 16:13

Kön sträcker sig långt ut i foajén till Vaksalaskolans matsal, där Folkdansringen i Uppland håller dräktmarknad för nionde året i rad. Tidigare har det kommit 20- 25 besökare men nu räknar man till minst det dubbla, berättar Anita Andersson, en av arrangörerna.

– Det har varit så många som kommit och lämnat in dräkter att jag inte har hunnit äta lunch. Men det är kul, vi har varit bra på att annonsera i år.

Under förmiddagen har folk lämnat in folkdräkter eller delar av dem som de inte använder. Nu går besökare runt och botaniserar bland galgarna medan Tensta spelmanslag underhåller med folkmusik. I Uppland är det främst personer som ägnar sig åt traditionell musik och dans som använder folkdräkter. Men de kan bäras som vilken högtidsdräkt som helst. På bröllop, begravning eller frackmiddag.

– I Dalarna är de bättre på att använda sina dräkter. Uppland är ett genomfartslandskap som ligger lite mittemellan allt så traditionen är inte lika rotad här. Men det finns fina uppländska dräkter, säger Lena Åstrand från Österby folkdanslag.

Gunilla Landmark är klädd i Häverödräkten från Roslagen. Hon har stött på äldre dalkullor och dalmasar som aldrig burit modern högtidsdräkt.

– Är du oklädd, kan de fråga om man har vanliga kläder.

De flesta av marknadsbesökarna ser ut att vara runt pensionsålder men intresset för folkdräkter finns i alla generationer. Lovisa Nilsen är 33 år och har burit folkdräkt vid högtider som midsommar sedan hon var barn. Nu ska hon prova en dräkt från Västerbotten.

– Min morfar kommer därifrån. Jag är upplänning men Häverödräkten passar inte riktigt mig, jag vill ha mer färg.

En bit från klädhängarna sitter Christer Östblom och gör näverkorgar. Han tillhör slöjdsektionen i Österby folkdanslag.

– Folkdanslagen bevarar och förnyar alla möjliga traditioner. Gammalt hantverk får leva vidare och samtidigt utvecklas genom att vi inspireras av traditioner från andra länder eller använda nytt material. Man kan till exempel göra korgar av kaffeförpackningar. Visst finns det traditionalister, men det blir enkelspårigt att aldrig förnya sig.

Traditioner betyder inte tvång, säger Anita Andersson. Det går utmärkt att bära folkdräkt från en ort där man inte har sina rötter. Hennes egen är från Göinge i Skåne.

– Jag kommer från Uppland men tycker den här är fin. I dag bär man den dräkt man trivs i.

Svenska folkdräkter Gammalt klädskick med lokal prägel

Svenska folkdräkter är ursprungligen den svenska allmogens klädsel som bars och varierades året runt före den industriella revolutionen. Efter att bondesamhället börjat bära folkdräkt i mindre utsträckning, uppmärksammades klädseln från sent 1800-tal av societeten och började användas i festliga sammanhang som högtidsdräkt. På 1960-talet fick folkdräkten ytterligare en renässans, och förekommer sedan dess åter som en fest- och högtidsdräkt.

Källa: sverigesfolkdrakter.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om