Lina Söderlund och Alva Johnsson går sista året på Samhällsvetenskapsprogrammet i Fyrisskolan, den skola som har mest problem med skolk i hela Uppsala.
I kafeterian på Fyrisskolan sitter Lina Söderlund och Alva Johnsson och pluggar till sina examensarbeten. De går sista året på Samhällsvetenskapsprogrammet. Alva Johnsson gör sitt examensarbete om psykisk ohälsa bland tjejer och kan konstatera att den största orsaken till att tjejer mår dåligt är stress i skolan. Skolstress är också en orsak till att elever skippar lektioner.
– Själv blir jag mer stressad av att inte gå på lektionerna när det är mycket men jag vet många som skolkar för att de mår så dåligt över att de är stressade för skolan, säger Alva Johnsson
Andelen tjejer är betydligt mindre än andelen killar i skolkstatistiken. Fyrisskolan är den av alla Uppsalas kommunala gymnasieskolor som har störst andel elever som fått indragna studiemedel till följd av ogiltig frånvaro med 16,4 procent av eleverna. 13,1 procent av tjejerna och 18,3 procent av killarna har förlorat studiemedlet läsåret 21/22.
Lina Söderlund berättar att det har hänt att hon skolkat när det är en lång håltimme innan sista lektionen.
– Att sitta och vänta på en lektion som inte är jätterolig kan göra att man hoppar, men om man vet att det är ett kommande prov och man kommer ha genomgång och får ställa frågor då stannar man kvar.
Fyrisskolan är den skola i Uppsala som har störst andel elever som förlorat studiemedlet på grund av skolk. 16,4 procent har skolkat så mycket att de förlorat bidraget från CSN.
Angående att killar är överrepresenterade i skolkstatistiken har de båda sett det på nära håll. De berättar om några killar som egentligen aldrig är i skolan, eller som kommer men mest bara hänger i korridoren. Alla är så vana vid det att det inte är någon idé att säga till dem, berättar de.
Enligt statistik från CSN om indraget studiemedel till följd av skolk så har det ökat lavinartat sedan läsåret 19/20 då pandemin och distansundervisningen gjorde att siffrorna sjönk, samtidigt som det blev mer diffust hur närvarande eleverna faktiskt var på lektionerna.
Darko Krsek är rektor på Fyrisskolan. Det faktum att Fyrisskolan har mest skolk av Uppsalas kommunala gymnasieskolor tar han på största allvar.
Lina Söderlund och Alva Johnsson är båda stressade över skolan men brukar inte skolka när de känner sig stressade för då blir de bara ännu mer stressade.
– Här på Fyrisskolan följer vi de rutiner som finns för att minska skolk, bland annat genom att man har en varning som man skickar till eleven och vårdnadshavaren där det står hur många frånvarotimmar man har. Sedan har man har en månad på sig att förbättra sig.
Men han är också tydlig med att det inte är ett isolerat problem för Fyrisskolan utan gäller hela landet och är en av de viktigaste samhällsproblemen att lösa.
– Vi ser en tendens eftersom det är tuffa krav så skolkar elever medvetet för att plugga till andra ämnen som de har prov i. Pandemin har också gjort att många kommit efter och då kan man få svårt på lektionerna och så skolkar man. Det handlar inte om slapphet, det vet vi.
Darko Krsek är rektor på Fyrisskolan, som har mest skolk i hela Uppsala.
Han tycker att det är viktigt att problemet med skolk inte bara ska ligga på skolan att hantera, bland annat behöver politikerna ta ett större ansvar för frågan eftersom den hänger ihop med psykiska och sociala problem bland eleverna.
– Politikerna bör intressera sig för orsakerna mer än ökningen i siffror för att få en förändring. Man behöver ställa sig frågan, vad gör eleverna när de inte är i skolan?
Eva Christiernin (S) är ordförande i utbildningsnämnden ser också att det handlar om socioekonomiska faktorer. Efter Fyrisskolan är det Ellen Fries gymnasium och Uppsala Yrkesgymnasium Jälla som har störst problem med skolk.
Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden ser den ogiltiga frånvaron som ett av politikens viktigaste områden att ta tag i.
– Pandemin gjorde att hade man det svårt innan så är det ännu värre nu. Vi har en stor politisk satsning på närvarokoordinatorer som jobbar med att stötta individerna och skolorna. Det kan vara ångest och sociala faktorer som gör att det är svårt. Kan också vara att du har ett särbegåvat barn som tycker att hen inte lär sig tillräckligt i skolan och därför stannar hemma.
Samtliga de tre gymnasieskolor som har mest problem med skolk har närvarokoordinatorer och varje månad skickar alla skolor som har koordinatorer en rapport till utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden med hur arbetet går mot skolk i gymnasieskolan.
– Så vi följer detta men jag har en stark övertygelse att vi behöver jobba mycket mer med närvaro i skolan. Det är många ungar som har det tufft och då behöver du en skola som ser dig.
Lina Söderlund och Alva Johnsson som båda vill komma in på juristprogrammet samlar ihop sina saker.
– Man är ju stressad varje dag, för kommer man inte in på universitet då är man ju ingenting, säger Alva Johnsson.