Sedan decennier plågas byggsektorn av fifflare och enligt flera aktörer har de blivit mer organiserade det senaste decenniet.
– Förr bestod fusket av hantverkare som tog svarta pengar. Numera handlar det ofta om företag som ägnar sig åt en rad grova brott där utländsk arbetskraft far mycket illa, säger Byggmarknadskommissionens ordförande Stefan Attefall.
Ett exempel är ett fall i Stockholm som Byggnads var med och avslöjade i fjol. I ett byggföretag arbetade papperslösa från länder utanför EU som berättat att de jobbade upp till tolv timmar per dag för 5 000 kronor i månaden. De betalade 2 500 kronor var för en plats i en våningssäng i en tvårummare där det bodde ett tiotal personer.
Det finns tecken på att det utpekade företaget skattefuskat i åratal. Företaget har även flera ärenden hos Arbetsmiljöverket med grava brister i arbetsmiljön, vilket medfört höga viten och stängda arbetsplatser. Företagets styrelse har kopplingar till andra bolag med liknande upplägg.
– Jag önskar jag kunde säga att det här är ett extremfall men så är det inte, berättar Tomas Kullberg vid Byggnads. Han jobbar med Fair Play Bygg, en enhet inom branschen som tar emot tips om fuskande byggföretag i Stockholmregionen.
Enligt Fair Play Bygg har tipsen som inkommit sedan starten för sex år sedan lett till att 149 byggföretag upptaxerats med 104 miljoner kronor. I fjol överlämnade Fair Play Bygg 249 ärenden om misstänkt brottslighet till bland annat polisen, vilket är den högsta siffran hittills.
Helt klart är byggsektorn hårt drabbad. I en rapport från nio myndigheter som jobbar mot arbetslivskriminalitet pekas bygg ut som landets mest fuskansatta bransch. I fjol gjorde Skatteverket en enkät där 262 byggföretag deltog. 37 procent svarade att det egna företaget i stor utsträckning var utsatt för skattefuskande konkurrenter.
Tomas Kullberg vid Fair Play Bygg säger att problemen varit uppenbara i åratal för de som jobbar i branschen men han anser att politiker och myndigheter förhållit sig passiva.
– Det har funnits en naivitet i systemet. Men sent omsider har beslutsfattarna vaknat upp och nu börjar det faktiskt hända saker, tycker han.
Här är en del av vad som är på gång i form av ökade kontroller:
- Antalet löneunderlag som granskats av Byggnads i region Mälardalen har ökat med 53 procent sedan 2019.
- 2023 kommer sju center mot arbetslivskriminalitet vara igång, varav ett i Uppsala. Där ska flera myndigheter jobba ihop mot svarta löner och annat.
- Uppsalahem ska ansluta sig till Rättvist byggande, en arbetsmodell som drivs av en rad byggherrar. Rättvist byggande gör oannonserade arbetsplatsbesök för att se till att lagar och avtal följs.
- Sedan i fjol testar Uppsala kommun en upphandlingsmodell där företagen får ha max två led med underentreprenörer.
– Den här upphandlingsmodellen har vi använt med lyckat resultat bland annat i Östra Sala Backe. I och med att färre entreprenörer är inblandade underlättas kontrollerna, säger kommunens upphandlingschef Helena Sköld Lövgren.
Anders Ragnarsson vid branschorganisationen Byggföretagen i Uppsala menar att det börjat röra på sig.
– Jämfört med för fem–sex år sedan är det i dag mer kontroller av arbetsplatser och företag och vi ser gärna att de ökar ännu mer. För våra medlemsföretag är det en överlevnadsfråga att de inte utkonkurreras av oseriösa företag, säger Anders Ragnarsson.