Myamo Omar Afra och Enas Saleh är kompisar från gymnasiet som börjat läsa psykologprogrammet på Uppsala universitet.
Myamo Omar Afra och hennes kompis Enas Saleh går första året på psykologprogrammet på Uppsala universitet. De började direkt efter gymnasiet för de ville komma ut i jobb snabbt.
– Vi frågade syokonsulenten på gymnasiet vad man får jobb och pengar av för utbildningar och då blev det psykolog, säger Myamo Omar Afra.
– Och så ville vi så klart hjälpa folk som inte mår bra, men att det finns jobb direkt efter utbildningen var viktigt, fyller Enas Saleh i.
De är inte ensamma om att ha en väldigt pragmatisk syn på utbildning. Enligt Svenskt Näringslivs årliga rapport Högskolepejl är pengar det skäl som är absolut vanligast att studenter uppger kring varför de väljer att läsa vidare. I dag misslyckas sju av tio arbetsgivare med att hitta rätt högskolekompetens hos de sökande när de ska rekrytera. Samtidigt är många som gått på universitet och högskola arbetslösa och för att överbrygga matchningen vill Svenskt Näringsliv med rapporten få studenter att göra bättre val när de väljer utbildning.
– Om svenska företag ska klara sin kompetensförsörjning behöver utbildningsutbudet i högre utsträckning matcha arbetsmarknadens behov, säger Ulrika Wallén, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv.
Ulrika Wallén är högskoleexpert på Svenskt Näringsliv som vill att universitet och högskolor ska vara mer anpassade efter arbetslivet.
Rapporten har tittat på vilka utbildningar som leder till jobb i högst utsträckning tre år efter avslutad utbildning. I Uppsala är det civilingenjör och speciallärarprogrammen som toppar listan. 98 procent som gått de utbildningarna har fått jobb tre år efter avslutad utbildning. Näst högst ligger specialistsjuksköterska och biomedicinsk analytiker där 97 procent fått jobb efter tre år. Även lärare är en bra utbildning att läsa för den som vill ha jobb snabbt – 96 procent får jobb efter utbildningen.
Sämre går det med jobb för de som läser konstnärliga utbildningar i Uppsala. Bara 46 procent har jobb tre år efter en kandidatexamen i konst och media. I mitten ligger förskolelärare där 71 procent fått jobb efter tre år.
Något annat som sticker ut i rapporten är att långa utbildningar inte leder till arbete i högre utsträckning än korta. Det här tycker Ulrika Wallén på Svenskt Näringsliv är något att ta fasta på både för studenter och politiker.
Uppsala universitet ligger i topp när det kommer till att få civilingenjörer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning.
– Med AI, klimatförändringar och automatisering ser vi att arbetsmarknaden förändras hela tiden och det är inte längre en garanti att en akademisk utbildning kommer att hålla ett helt yrkesliv.
Svenskt Näringsliv vill därför att regeringen ska tillsätta en utredning som bland annat ska se över om man kan korta ner utbildningar.
– Många utbildningar är fyra eller fem år men vi menar att det skulle kunna räcka med exempelvis tre år. Då kunde man spara resurserna och omfördela till fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma senare i livet.
Det finns även en stor skillnad mellan lärosätena i hur hög utsträckning en utbildning leder till jobb. För Myamo Omar Afra och Enas Saleh som läser på psykologprogrammet är framtiden ljus. Psykologprogrammet i Uppsala är nämligen näst bäst i Sverige på att ge jobb efter Mittuniversitetet. 92,3 procent av de som läser klart har jobb tre år efter utbildningen. Samma utbildning på Karolinska Institutet ger bara 78,9 procent av studenterna jobb efter samma tid.
Varför Uppsala universitets psykolog- och civilingenjörsutbildningar är bättre på att leda fram till jobb än de flesta andra lärosäten svarar däremot rapporten Högskolepejl inte på.