– Det här är Uppsalas mest trafikerade gata. Man hade hoppats att trafiken skulle minska när nya E4 byggdes. Men nu är trafikmängden i princip densamma som när E 4 gick längs Tycho Hedéns väg, cirka 30 000 fordon per dygn. Det vi slipper nu är de stora topparna vid trafikhelger som midsommar till exempel, säger Christer Åkerlund, trafikingenjör på Uppsala kommun.
Vi träffar honom i korsningen Tycho Hedéns väg(Vaksalagatan, vid de fyra mackarna. Det är den korsning dit polisen kallades ut flest gånger under 2022 i samband med trafikolyckor. Då handlade det ofta om olyckor där bilar krockar med varandra.
De allra flesta trafikolyckorna sker dock i de centrala delarna av Uppsala. Och i den vanligaste olyckstypen är inga bilar inblandade. Förklaringen är att olyckorna sker där flest människor rör sig. Några stråk och platser är särskilt utsatta. På kartan som visar var det skett trafikolyckor ser man pärlband av prickar längs Gamla Uppsala-gatan, S:t Olofsgatan och Torkelsgatan. Andra utsatta platser är Stora torget och Resecentrum.
Gemensamt för olyckorna på dessa platser är att de är singelolyckor, med gående eller cyklister som halkat eller ramlat omkull.
Åter till korsningen vid Tycho Hedéns väg. Christer Åkerlund beskriver de vanligaste olyckstyperna på den här platsen:
– Det är en väldigt trafikerad korsning., Då kan det hända att man kör Vaksalagatan från stan och ska svänga höger, samtidigt som gångare och cyklister har grönt för att korsa. Bilisten kanske chansar eller inte ser att det kommer en oskyddad trafikant, säger han.
Han pekar mot korsningen där det kommer en rad med bilar från Vaksalagatan som ska svänga söderut på Tycho Hedéns väg. Någon trycker gasen i botten samtidigt som det slår om till rött för biltrafiken.
Generellt när det gäller trafikolyckor med bil i staden är den största kategorin annars kökrockar, så kallade upphinnandeolyckor, alltså att man kör in i bilen framför. Det gäller även i den här korsningen, där tre av fjolårets sex olyckor var en bil som körde in i bilen framför. Det kan till exempel hända att bilen bakom inte uppmärksammar att trafiksignalen slår om till rött, eller tror att hen och bilen framför ska hinna över på grönt.
– I den bästa av världar hade vi inte haft olyckor i signalkorsningar. Alla hade kört när det var grönt och hållit avstånd. Men så fort folk inte följer signalen kan olyckor uppstå, säger han.
Om detta är en av de mest drabbade platserna i Uppsala, hur jobbar kommunen då? Är det bättre att bygga till exempel en rondell?
– Man kan inte ha cirkulationsplatser överallt. De tar mer plats än en signalkorsning och i en stad är det trångt. Det här är också en av de mest trafikerade korsningarna och med en rondell skapas problem med att få över de oskyddade trafikanterna. Om det är tvåfiligt kanske den ena bilen har sett gångaren, men inte den som kommer i andra körfältet och ska ut ur rondellen.
Men om det är olyckor som kostar mycket för samhället som sker i signalkorsningen?
– Det sker färre allvarliga olyckor i en rondell än en signalkorsning generellt. Men det gäller rondeller på lämpliga ställen där man har ett körfält och som har skarpa radier så att man måste sakta ner. Hastigheten är avgörande för olyckornas allvarlighetsgrad, säger Christer Åkerlund.