Här analyseras bostadskrisen

Bostadskris och boendekostnader är teman som tas upp under Bostadsmötet 2016 som inleddes i Uppsala konsert och kongress på tisdagen och pågår under två dagar.

De dryga 180 deltagarna i Bostadsmötet 2016 fick inledningsvis ta del av vad vice riksbankschefen och två professorer i ekonomi hade att säga om bostäder, priser och skulder.

De dryga 180 deltagarna i Bostadsmötet 2016 fick inledningsvis ta del av vad vice riksbankschefen och två professorer i ekonomi hade att säga om bostäder, priser och skulder.

Foto: Michaela Hasanovic

Uppsala2016-05-17 18:39

Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala universitet arrangerar konferensen och institutets prefekt Irene Molina kunde hälsa drygt 180 forskare, representanter från kommuner , företag och organisationer välkomna.

Henry Ohlsson, vice riksbankschef, professor Harry Flam, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och professor Matz Dahlberg från IBF, inledde med beskrivningar av bostadskrisen och olika sätt att förklara och åtgärda behoven som enligt Boverket nu är 700 000 nya bostäder de kommande tio åren.

Ett begränsat utbud och en dåligt fungerande bostadsmarknad innebär risker för ekonomisk stabilitet i samhället konstaterade Henry Ohlsson och beskrev hur andelen kommuner som anger att de har bostadsbrist ökat från 20 procent 1999 till upp emot 45 procent 2015. Hyror i nyproduktion och andrahandshyror har ökat kraftigt under 2000-talet, liksom hushållens skuldsättning:

– Dilemmat för politiker är att det inte finns några åtgärder att vidta där alla grupper blir vinnare. Det blir ett fördelningspolitiskt problem, sade Henry Ohlsson.

I Sverige är incitamenten för att äga bostäder i stället för att hyra dem starkare än i flera andra europeiska länder enligt Henry Ohlsson. Att köpa bostäder och vilket ökar hushållens skuldsättning kan mötas med olika åtgärder:

– Det går att tänka sig att betinga ränteavdrag så att de knyts till amorteringar. I Nederländerna har man ett sådant system där ränteavdrag bara får göras av dem som bundit sig för raka amorteringar på 30 år. Det går att utforma systemet på andra sätt om man vill införa det i Sverige, sade Henry Ohlsson.

Professor Harry Flam inledde med att ifrågasätta om den bostadsbubbla som många varnar för verkligen finns:

– En bubbla byggs upp av förväntningar på ökande bostadspriser och kommande vinster vid en försäljning. Man köper som investering, inte för boende. Inte mycket tyder på att det är så i Sverige, ökande priser kan förklaras av andra faktorer: inflyttning, liten nyproduktion, ökande realinkomster och det låga ränteläget, sade Harry Flam.

Presumtionshyror blev tillåtna 2006, vilket gjorde att nyproduktionshyror inte bands till bruksvärdesprincipen i näraliggande hyreshus.

– Hyresregleringen gör ändå att presumtionshyran ligger lägre än fria hyror, sade Harry Flam.

Under frågestunden korrigerade Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, Harry Flams ordval:

– Hyresregleringen togs bort på 1970-talet, nu förhandlas hyresnivåerna fram mellan två parter, på liknande sätt som arbetsmarknadens parter kommer fram till lönenivåer, sade Marie Linder och Harry Flam gav henne rätt.

Matz Dahlberg, professor vid IBF, redovisade resultaten hans forskningsgrupp fått fram då de geografiskt kartlagt kostnader för bostadsrätter och hur de utvecklats från 2011 och framåt.

– Variationen är stor mellan olika kommuner men också inom kommuner, ner på nivåer nästan lika små som kvarter, SAMS-nivå, med omkring 1000 personer inom området.

I några fall har till och med mindre prisfall noterats under perioden, i andra ökningar på så mycket som 180 procent.

– Geografiska kartläggningar kan ge underlag för policyåtgärder till exempel om det finns variationer i risker för en eventuell bostadsbubbla. Riktade åtgärder kan vara en möjlighet, och det går då också att se effekter av åtgärder, sade Matz Dahlberg.

Fakta Bostadsmötet 2016

Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, ingår i statsvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet.

Institutets forskning är tvärvetenskaplig och där finns nationalekonomer, statsvetare, kulturvetare, antropologer, sociologer med flera.

”Bostadsmötet” är konferenser om bostadsfrågor och arrangeras vartannat år med olika teman. Efter tisdagens inledande gemensamma föreläsningar erbjuds 15 seminarier i parallella block med rubriker som Mångfaldens dilemman, Kvalitet inte bara kvantitet och Gräsrotsmobilisering.

Två paneldebatter ingår i programmet, en med rubriken Husockupationer som motstånd mot gentrifiering, och en avslutande om Bostadskrisen och politiken – vad göra?.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om