Alla konsumenter har inte råd att anlita en besiktningsman eller ta hjälp av en advokat, och även för Konsumentverket finns ett mörkertal. Problematiken kring hantverksköp är såldes troligen större än vad man kartlagt.
40 miljarder kronor – så mycket förlorade svenska konsumenter i misslyckade köp av varor, tjänster och resor, bara under 2023, enligt Konsumentverket. En av dem är Peshang Suleiman från Uppsala, som tidigare berättat om sina erfarenheter för UNT, och som nu är i en tvist med den hantverkare han anlitat.
Statistiken visar att just köp av hantverkstjänster står för de största kostnaderna, och den genomsnittliga konsumenten förlorar 10 000 kronor när det blivit fel. Den siffran baseras på den tid och de pengar konsumenterna lagt på att fixa problemen – exklusive eventuell kompensation.
Victor Magnusson är vägledare på Konsumentverket, och tar dagligen emot samtal från konsumenter som behöver hjälp.
– De vanligaste problemen konsumenter stöter på är att det finns någon typ av brist i arbetet som utförts. I dessa fall kan man ta in en besiktningsman som får titta på ärendet. Det kan också vara att hantverkaren tagit för mycket betalt, eller att det uppstått skador på konsumentens privata egendom i samband med projektet, säger han.
Han lyfter det skriftliga avtalet som konsumentens främsta medel för att undvika ett misslyckat köp.
Andreas Sjödin är specialiserad på entreprenadrätt och tvisterätt. Han menar att missförstånden uppstår från både konsument och företag, vilket gör att de skriftliga överenskommelserna är en trygghet för båda parter.
Att utgå från ett standardiserat avtal och figursy det utifrån projektet är dessutom lika viktigt för företaget. Det menar Uppsalaadvokaten Andreas Sjödin, specialiserad på entreprenadrätt och tvisterätt.
– Som konsument är man extra skyddad av konsumenttjänstlagen, men att man hakar på de här allmänna bestämmelserna från konsumentverket gör det också tryggare för dem som bygger, säger han.
Inte sällan har båda parter varit otydliga i sin kommunikation, när något slutar med en anmälan, poängterar Andreas Sjödin. Det är lätt hänt att parterna missförstår varandra, ofta på grund av olika nivåer av sakkunnighet, inte minst vid korrigeringar eller tilläggsarbeten som kan bli aktuella under arbetets gång.
– Och då är det de skriftliga överenskommelserna som man kommer tillbaka till.
Carl-Jonas Nordensved jobbar som besiktningsman och upplever att fler och fler anlitar en sådan för att få hjälp att bedöma ett projekt, men det är fortfarande förhållandevis få sett till hur stora problemen är som uppstår.
En som liksom Andreas Sjödin pekar på just tilläggsarbeten som ursprung till många konflikter är besiktningsmannen Carl-Jonas Nordensved i Uppsala. Priset kan skena, tidsåtgången blir längre – och besiktningsmannen är inte alltid involverad. Besiktningsmannen utgår från avtalet när de inspekterar projektet eller resultatet, och finns då tilläggsarbetet inte med där, är det ingenting som per automatik kontrolleras av besiktningsmannen.
– Det är viktigt att alla ändringar, även mindre sådana, förs in i avtalet. Tilläggsarbeten är en del av entreprenaden, och även de bör inspekteras för att vara säker på att de utförs korrekt, säger Carl-Jonas Nordensved.
Visserligen gäller muntliga överenskommelser också, men de är svåra att bevisa, påpekar han.
Samtidigt är det lätt hänt att muntliga överenskommelser sker av bara farten – kanske inser kunden att de vill ha något mer när byggarbetarna ändå är igång, eller så rekommenderar byggföretaget en annan lösning än ursprungsplanen.
– Då är det inte krångligare än att man skickar iväg ett mejl för att bekräfta den korrigeringen i avtalet som man har gjort, säger Andreas Sjödin.