Björn Eriksson säger att han hoppas på lite återhämtning för honom och personalen under jul och nyår. "Våren med alla EU-möten blir en stor utmaning för oss".
Det är den 25 mars 2020. På en presskonferens berättar Björn Eriksson, hälso-och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, att det han förutspådde för ett par dagar sedan nu har hänt. 18 personer har dött i covid-19 det senaste dygnet, en dramatisk ökning.
– Stormen är här. Vi hoppas på det bästa men måste planera för det värsta, säger han.
Han blir citerad i hart när alla medier. I Dagens Nyheter får han till och med epitetet "stormgubben".
Snart tre år senare slocknar plötsligt belysningen utanför konferensrummet på Läkemedelsverket i Uppsala där Björn Eriksson berättar om minnena av pandemin. Klockan har slagit halv fem.
– Det där var regeringens elbesparingsstrategi som slog till, eller snarare av. Halv fem slocknar lamporna. Vi är lojala med vårt uppdrag, säger Björn Eriksson.
Sedan vintern 2021 är han generaldirektör för Läkemedelsverket i Uppsala med omkring 1 000 medarbetare.
Vad har du lärt dig av pandemin?
– Att samverkan är något som verkligen måste fungera. Och att man måste planera för det värsta och det mest basala, då först kan man vara trygg.
Hur klarade vi pandemin?
– Väldigt bra. Det var en tuff uppgift som vi till slut redde upp tack vare medborgarna som var omtänksamma och följde rekommendationer och instruktioner utan att andra maktmedel behövdes. Den insatsen var helt fantastisk. Vi vann tid, och hann få fram vaccin.
Björn Eriksson fick epitetet "stormgubben" i medierna efter sin beskrivning av hur stormen drog in i pandemins början. Nu är han GD på Läkemedelsverket i Uppsala.
Läkemedelsverkets uppdrag är att se till att det finns tillgång till säkra och effektiva läkemedel i Sverige. Just nu finns ett område där det hackar – tillgången. Plötsligt saknas exempelvis epilepsiläkemedel, reumatologiska läkemedel, och propplösande läkemedel.
– Brister på läkemedel uppstår nu i en oroande grad. Behovet av att säkra tillgången är stort. Nu kan det vara så att det uppdagas samma dag som behovet uppstår att medicinen inte finns. Men vi har ett uppdrag om att försöka få bättre översikt för att förutse bristerna. Vi har också bett regeringen om att få fler uppdrag för att kunna reglera marknaden, säger Björn Eriksson.
Ett skäl kan vara att ett läkemedel funnits länge och inte längre är lönsamt att tillverka, förklarar han.
– Vi försöker påtala för branschen vilket otroligt ansvar en producent tar på sig som fått ett godkännande för sin produkt av oss, att se till att läkemedlet finns tillgängligt så länge behovet av den finns.
EU-samarbetet är en viktig del i Läkemedelsverkets arbete. I vår under det svenska ordförandeskapet kommer myndigheten i Uppsala stå värd för 22 EU-möten.
I dag äter vi mer och fler läkemedel än någonsin. Det är i huvudsak en bra utveckling, säger Björn Eriksson. Men vi behöver ha rätt läkemedel till rätt person.
– Den utmaningen kan vara ganska stor. Till en början måste man få rätt kontakt inom hälso- och sjukvården och få rätt behandling.
UNT har nyligen berättat om apotekaren Shvan Mayi som undanröjde en potentiell livsfara när en patient kom med recept till apoteket på tre olika blodförtunnande mediciner, utskrivna av olika läkare. Björn Eriksson, läkare i grunden, vet att det kan ser ut så här i vardagen och att patienter drabbas.
– Det här är inte bra. Jag tror inte att det är jätteutbrett, men en gång är en gång för mycket. Orsaken är att patienten träffar olika läkare vid olika tidpunkter och att det saknas perfekt överblick. I dag hamnar ett för stort ansvar på patienten.
Vad kan Läkemedelsverket göra?
– Ge ännu mer kunskap till läkarna om farliga kombinationer och se till att det finns bra behandlingsrekommendationer.
Läkemedelsverket skakades för omkring tio år sedan av stor intern turbulens och hård kritik mot den dåvarande ledningen. "Jag har hört om det, men inte märkt att någonting av det finns kvar i dag", säger Björn Eriksson.
Men snarare än att lyfta problem vill Björn Eriksson peka på framsteg. Utvecklingen går i en rasande takt.
– Stora vetenskapliga genombrott har omsatts till läkemedel och det går i vindens hastighet. Exempelvis finns cancersjukdomar som setts som obotliga, men som ses som kroniska i dag, där man kan leva med dem med rätt mediciner.
Varför går det så fort?
– Det är vetenskapliga landvinningar som lett till att vi tar kvantsprång nu. Vi har sett fantastiska genombrott när det gäller sådant som att kunna klippa i molekyler, utveckla biologiska läkemedel eller att utnyttja immunsystemet.
Det är andra gången Björn Eriksson arbetar i Uppsala. Under en period var han, som är hjärtläkare i botten, divisionschef vid Akademiska sjukhuset.
Sedan Björn Eriksson blev GD har våren 2023 varit horisonten, åtminstone efter att coronavaccinen var på banan. För i vår är Sverige ordförandeland i EU. För Läkemedelsverket är det här en jättegrej. Hela 22 EU-möten kommer att hållas i Uppsala i vår.
– Det kommer att vara 70-80 deltagare per möte. För Uppsala innebär det god reklam för stan.
Det har blivit vanligare med brist på vissa läkemedel, en del av dem mycket viktiga för patienter. Det här oroar Björn Eriksson som vill ha fler uppdrag från regeringen för att stävja problemen.