Enligt Håkan Stattin, professor emeritus vid Uppsala universitet, brukar man säga att ungefär en tredjedel av alla barn utsätts för mobbning någon gång under sin skoltid. Många av de som mobbar är också själva offer för mobbning. Tidigare studier har visat att mer än 60 procent av de som mobbar själva också är utsatta.
– Det har gjorts hutlöst många studier där man försökt titta på vad det är som kan förklara detta och vilka mekanismer som ligger bakom. Men i vår forskning så var vi intresserade av en särskild aspekt. Vi ville titta på hur man kan förklara kopplingen mellan vad som händer i föräldrahemmet och hur ungdomar beter sig mot varandra. Att titta på hur hela den kedjan hänger ihop och hur mekanismerna överförs har tidigare varit outforskat, säger Håkan Stattin.
I studien har forskargruppen, som kommer från Sverige, USA och Kanada, följt 1 409 barn i Sverige under deras tre år på högstadiet. Sedan tidigare vet man att barn till aggressiva föräldrar löper större risk att själva bli mobbare eller mobboffer. Men i den nya studien har forskarna kunnat visa mer specifikt vilka typer av beteenden hos föräldrarna som ligger bakom den risken. Håkan Stattin berättar att det handlar om föräldrar som är nedlåtande, sarkastiska, hånfulla och förminskande mot sina barn.
– Vissa ungar har svårt att klara av det här bemötandet från föräldrarna och de blir förbannade och får kämpa med att reglera sina känslor. De kan inte ta ut aggressiviteten på föräldrarna och då behöver de ta ut den någon annanstans vilket leder till att de i stället mobbar jämnåriga, säger Håkan Stattin.
Det här mönstret gick att se hos ungdomarna både när de var i skolan och under deras fritid. Forskarna har också undersökt och uteslutit en rad andra förklaringsmodeller till föräldrars aggressivitet mot sina barn. Exempelvis har de tittat på om barnens trotsighet gentemot föräldrarna kan spela roll eller om det finns andra sätt som föräldrar kan påverka sina barn negativt.
– Vi har kontrollerat en massa olika förhållanden men får ändå hela tiden in den här kopplingen. En förminskande och nedlåtande uppfostran leder till att barns förmåga att hantera känslor påverkas negativt och vissa barn reagerar genom att själva mobba. Det gör de eftersom de emotionellt inte klarar av föräldrarnas kritik och sarkasm.
Studien, som publicerades i maj, har väckt stort intresse från många håll.
– På flera ställen där den har publicerats har den fått mycket reaktioner. Man kan säga att den har blivit lite av en kioskvältare.
Håkan Stattin tror att det beror på att det finns många föräldrar som är intresserade av ämnet. Men också att skolväsendet är intresserat av att finna verktyg som kan hjälpa dem att förhindra mobbning.
– För att kunna förebygga mobbning behöver man också vara medveten om mekanismerna som ligger bakom, säger Håkan Stattin.
Vad hoppas du att studien kan bidra med?
– Jag tror att den kan inspirera till fortsatt forskning i ämnet, för här finns det mycket mer som går att studera. Men framförallt hoppas jag att föräldrar läser studien och ser sig själva i den. Att fler inser att om de förminskar, hånar och är nedlåtande mot sina barn så får det långtgående konsekvenser.