Mats Qwarfordt är ensam i sitt skrå. I alla fall i Norden. Han handtrycker tapeter, en sysselsättning som uppskattningsvis ett tiotal personer i hela västvärlden ägnar sig åt. Favorituppdraget är att återskapa gamla 1700-talstapeter med upp till sex färger. Men då gäller det att vara stadig på handen.
- Jo, man vill ju inte klanta till det med sista färgen. Då är hela rullen förstörd och många timmars arbete förlorat. Så för säkerhets skull gör jag alltid någon rulle extra. Om något skulle gå fel i slutet, berättar han.
Vi står inne i Mats Qwarfordts verkstad i ett kulturhus på Långholmen mitt i centrala Stockholm. Här har han arbetat i sju år, och sedan ungefär ett år tillbaka tagit över familjeföretaget Handtryckta tapeter efter sin svärmor Birgit Burström
- Jag är finsnickare i botten, så det passade mig bra. Nu har jag hunnit bli en riktig tapetnörd. Jag kan inte se en film utan att upptäcka scenografens fel vad gäller tapeter, berättar han och skrattar.
Mitt i rummet står ett screentryckbord, det är här han trycker varje rapport, det vill säga mönsterupprepning, en färg i taget. Längs väggarna finns mängder med tapeter och bårder i rullar.
- Vi har ett lager av gamla tapeter också, men det börjar tryta nu. Gamla tapeter har varit väldigt populärt under många år och Birgit samlade på sig ett stort lager gamla mönster. Men vi säljer aldrig allt utan sparar minst en rapport som ett original.
I dag är 95 procent av kunderna privatpersoner som kommer från hela landet. Många har köpt ett gammalt hus och hittat en originaltapet längst in under många lager som inte längre går att få tag på. Enda sättet är att låta trycka en ny. Det är den typen av arbete som Mats tycker är roligast.
- Alla uppdrag är kul, men det är roligast att återskapa mönster som var handtrycka från början.
På 1700-talet var tapeter inget för vanligt folk utan förbehållet slott och herrgårdar. De äldsta tapeterna var mer att betrakta som tavlor eller konstverk. De trycktes på ark, och höll sådan kvalitet att de kunde flyttas när man ville renovera. Därför hittar man dem oftast inte heller på sin originalplats i dag, utan kanske i en betydligt mindre "fin" byggnad, dit de flyttats vid ett senare tillfälle.
Inte förrän på 1830-talet, när man lärde sig att tillverka papper på rulle, blev tapeter mer tillgängliga för vanligt folk och började med åren massproduceras.
- Men jag vill aldrig ägna mig åt någon serietillverkning. Det största antalet jag gjort av samma mönster är 35 rullar, men det vill jag aldrig göra om.