Handsprit i förskolor ska stoppa infektioner
Ett stort projekt för att minska infektioner bland barn på landets förskolor inleds 1 oktober. Totalt deltar deltar 3 600 barn. Vid hälften av de 72 medverkande förskolorna införs handsprit.
Förkylningar, magsjuka och utslag är mycket vanliga bland förskolebarn. En undersökning genomförd i Växjö visar att medelfrånvaron på svenska förskolor är tio procent. Nästan all sjukfrånvaro beror på luftvägsinfektioner, och diarréer och kräkningar.
Ett antal år tillbaka i tiden var det vanligast att barn insjuknade före jul. Men under senare år har infektioner varit ständigt återkommande under året. Studier har visat att förskolebarn och personal drabbats oftare än andra av luftvägsinfektioner och magsmittor.
— Vi fick idén till handsprit från Finland där man använt detta på förskolor.
Antibiotikaanvändningen minskar
På de förskolor som har handsprit har magsjuka gått ned med 25 procent. Även antibiotikaförbrukningen har minskat med 25 procent, säger Anne Lennell, epidemisjuksköterska i Örebro län och projektsamordnare.
Totalt medverkar 72 förskolor i tio län i studien. De medverkande länen är Uppsala, Skåne, Halland, Kronoberg, Jönköping, Södermanland, Gotland, Värmland, Dalarna och Örebro. Barnen är mellan ett och sex år.
Hälften av barnen ska efter den vanliga handtvätten använda handsprit och sedan låta händerna lufttorka. Handpumpar likt dem som finns på sjukhus, ska monteras vid förskolornas samtliga tvättställ. Handspriten är som en gel i konsistensen.
Vid resten av förskolorna ska barnen tvätta händerna på vanligt sätt, med tvål och vatten.
- Vi hoppas sedan kunna jämföra och komma fram till vilka effekter handspriten har på antalet infektioner, säger Anne Lennell.
Få negativa effekter
Ett pilotprojekt vid en förskola i Örebro län visar att barnen snabbt fått in vanan att använda handsprit. De negativa effekterna har varit få. Några incidenter har inträffat, då barnen fått desinfektionsmedel i ögat och detta har orsakat lite sveda.
Inga data finns, men personalen på förskolan där pilotprojektet genomfördes, har uppfattningen att antalet infektioner har minskat och att sjukfrånvaron sjunkit vid den aktuella Örebroförskolan.
Inom kort kommer föräldrar vid de förskolor som väljer att deltaga i det riksomfattande projektet att informeras. Deltagandet är frivilligt. I projektet ingår också att man ska svara på frågor om vad som varit orsaken till sjukfrånvaron, om övriga familjen sökt vård, och om antibiotika skrivits ut.
Leksaker tvättas inte
Man hoppas liksom i Finland kunna reducera infektioner och antibiotikaanvändning. Med till skillnad från det finska projekt införs inte nya rutiner för tvätt av leksaker och mathantering.
— Vi tror inte att personalen hinner med detta och därför är det svårt att få sådana rutiner att fungera i längden. Vi vet också att det vanligaste sättet att sprida infektioner är handkontakt och anser att handsprit är viktigast, säger Hans Fredlund, smittskyddsläkare i Örebro län som också arbetar med projektet.
Tidigare har man i projektet undersökt hygienrutinerna vid 338 förskolor i landet. Den kartläggningen visar att vid 92 procent av förskolorna finns rutiner för handtvätt bland barnen. Var tionde förskola har skrivna riktlinjer för handhygien. Endast 14 procent av förskolorna använder plast eller papper på den plats man byter blöjor på barnen. Studien menar att förskolepersonal behöver utbildning i frågor som rör hygien och infektioner.
Projektet genomförs av Strama (strategigruppen för minskad antibiotikaanvändning), Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, berörda smittsskyddsenheter och kommuner.
Så jobbar vi med nyheter