Handbok ska hjälpa vården
Med en ny handbok ska sjukvården införa gemensamma rutiner för att säkra spår efter förövare vid sexualbrott. I dag är det rena lotteriet som avgör hur våldtäktsoffer bemöts i vården, säger läkaren Steven Lucas vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala.
Han är till vardags specialistläkare på Akademiska barnsjukhuset, men har sedan en tid arbetat med att ta fram en handbok för vårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i Uppsala.
Syftet är att få sjukvården att förse rättsväsendet med ett så bra underlag som möjligt i fall den våldtagna kvinnan eller mannen skulle vilja anmäla övergreppet. Arbetet med handboken har skett på uppdrag från regeringen och i går presenterades den för justitieminister Beatrice Ask.
- Nästa steg är att sprida den bland vårdpersonal i landet. I stort sett ska alla läsa den som kan tänkas komma i kontakt med sexualbrottsoffer, om det så är undersköterskor, kuratorer, läkare eller den som sitter i receptionen, säger Steven Lucas.
Han berättar att bara fem till tio procent av offren i dag gör en polisanmälan och att något fler än så söker sig till vården, enligt Brottsförebyggande rådet.
- Det finns alltså ett stort mörkertal och att fler inte anmäler beror delvis på att många saknar förtroende för att sjukvården och rättsväsendet kan hjälpa dem.
Den uppfattningen är delvis berättigad beroende på var i landet man söker vård. Stödet för sexualbrottsoffer varierar nämligen mycket, eftersom det inte funnits några nationella rekommendationer för hur offren ska bemötas.
- Det är som ett geografiskt lotteri och det måste vi åtgärda genom att införa gemensamma rutiner över hela landet. Här i Uppsala fungerar det ovanligt bra tack vare det Nationella centret för kvinnofrid, men på andra håll är det sämre, säger Steven Lucas.
Med handboken följer en praktisk guide över hur vårdpersonalen ska agera. Det handlar bland annat om vilka frågor man ska ställa, att ha en kamera till hands för att dokumentera skador, och att säkra spår genom att med tops ta DNA från olika ställen på offrets kropp. Spårsäkringen ska göras inom tio dagar från övergreppet och resultaten sparas i två år i de fall där polisanmälan inte görs direkt.
- Om alla vet hur man ska bemöta någon som våldtagits blir vi mer professionella. Det tror jag sprider ringar på vattnet och får fler att vilja söka sig till vården efter ett övergrepp, säger Steven Lucas.
Fakta: Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, finns vid Uppsala universitet. Det har till uppgift att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, samt ta fram metoder för hur våldsutsatta kvinnor tas om hand.
NCK har en patientmottagning på Akademiska sjukhuset där kvinnor som utsatts för våld får vård och stöd. Dit hör också Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon för kvinnor som hotats eller misshandlats.
NCK bildades 2006 utifrån dåvarande Rikskvinnocentrum som funnits i Uppsala sedan 1994. Chef för NCK, och tidigare också för Rikskvinnocentrum, är professor och överläkare Gun Heimer.
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, finns vid Uppsala universitet. Det har till uppgift att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, samt ta fram metoder för hur våldsutsatta kvinnor tas om hand.
NCK har en patientmottagning på Akademiska sjukhuset där kvinnor som utsatts för våld får vård och stöd. Dit hör också Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon för kvinnor som hotats eller misshandlats.
NCK bildades 2006 utifrån dåvarande Rikskvinnocentrum som funnits i Uppsala sedan 1994. Chef för NCK, och tidigare också för Rikskvinnocentrum, är professor och överläkare Gun Heimer.
Så jobbar vi med nyheter