I oktober var arbetslösheten i Uppsala län bland ungdomar i åldrarna 18-24 år 12,8 procent. Det är lägre än i övriga Sverige där ungdomsarbetslösheten ligger på 17,4 procent.
Fler unga män än kvinnor är arbetslösa, visar en rapport från Sveriges Akademikers centralorganisation. Och arbetslösheten är även högre ju kortare utbildning den unga personen har.
Revend Ammad, 19 år, bor i Sävja i Uppsala och har har varit arbetslös sedan sommaren. En orsak är att det är svårt för ungdomar att få sitt första jobb, oavsett om det är efter gymnasiet eller efter högre studier.
I våras gick Revend Ammad ut naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Han beskriver sig som språkbegåvad och målinriktad, men trots mycket slit blev hans höst inte alls som han tänkt sig.
– Jag sökte till alla juristprogram i hela Sverige, men betygskraven har höjts så därför kom jag inte in. Jag satsade på högskoleprovet men behöver göra det flera gånger för att höja mitt betyg, säger han.
Nu söker han jobb istället för att studera.
– Jag har sökt på Platsbanken, på andra sidor på nätet, jag har gått runt på stan och delat ut mitt CV. Sällan får man träffa personalchefen. Jag har kanske fått tre svar av ungefär 100 besök, säger han.
De flesta arbeten han sökt har varit på företag som kan tänkas anställa ungdomar. Revend Ammad har även sökt mer kvalificerade arbeten som tolk.
– Jag talar flytande arabiska, kurdiska, svenska, engelska och tyska. Jag borde vara kvalificerad, säger han trött.
Revend Ammad har bott i Sävja i fyra år men umgås mest med vänner utanför stadsdelen. Han säger att området lider av en depression som för andra ungdomar blir svår att hantera.
– Sävja känns som en by i Norrland. Vi har ett Ica, en pizzeria och två kiosker. Det är förståeligt att ungdomar som varken studerar eller har ett arbete känner ett stort utanförskap efter en viss tid. Extrema handlingar är tecken på desperation, säger Revend Ammad och hänvisar till biblioteksbranden i Sävja.
Arbetsförmedlingen satsar olika på ungdomar eller unga vuxna beroende på ålder. Funktionshindrade, nyanlända och långtidsarbetslösa över 14 månader prioriteras. Revend Ammad, som är 19 år, ingår i jobbgarantin för ungdomar, som innebär att personer mellan 18 och 24 år får ta del av särskilda insatser redan efter tre månader. Han är också berättigad till nystartsjobb, men den informationen har han inte hört något om och han är kritisk till jobbcoachningen han har fått.
– Det enda jag har fått är ett uppföljningsmöte en gång i månaden. De visar några lämpliga arbeten som man redan har sett. Mer är det inte. Det är ju jag som själv har skrivit mitt CV och det är jag som har hittat arbeten att söka, säger Revend Ammad uppgivet.
Han tror inte att det handlar om att arbetsförmedlingen har bristande resurser.
– De måste arbeta mer effektivt och arbeta bättre med matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. Det behövs också större press på arbetsgivare att ta emot unga vuxna som behöver arbetslivserfarenhet. Som myndighet borde man kunna ha större inflytande, säger Revend Ammad.
Som många andra arbetssökande försöker han nätverka på olika sätt. Han arbetar ideellt med föreningsliv och är politiskt aktiv. Han hoppas att det ska hjälpa honom framåt.
– Att skapa ett kontaktnät kan vara svårt för alla unga. Men det är speciellt svårt för nyanlända, säger han.
Mohamad Hassan (FP) som är ordförande i kommunens utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd har själv erfarenhet av kontaktnätets betydelse för att få ett arbete.
– Har man kontakter kommer man in ganska omgående, så är det idag på många arbetsmarknader. Har man ingen utbildning eller saknar kontaktnät för att få ett arbete, då måste vi kunna erbjuda insatser. Med Navet erbjuder vi ett smörgåsbord med olika åtgärder för utsatta målgrupper: kompetensutredning, utbildningsinsatser, arbetsmarknadskontakter och välfärdsjobb, säger han.
Navet samordnar utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för särskilda utsatta grupper som har försörjningsstöd. Men de tar inte emot alla arbetslösa i Uppsala län. Det finns många kriterier att fylla. Mohamad Hassan säger också att ungdomar med utländsk bakgrund har det extra svårt på arbetsmarknaden. Statistik visar att utrikes födda ungdomar har omkring 15 procentenheter högre arbetslöshet än inrikesfödda.
– Skickar man sitt CV kan man ofta bli bortsorterad, det har man sett i olika undersökningar. Samhället måste ändra attityd och bryta utanförskap. Ungdomarna i Sävja och andra områden vill prestera och har goda framtidsvisioner, men många behöver hjälp på vägen, säger han.
Emelie Halling från Arbetsförmedlingen menar att nätverkandet är viktigt för alla jobbsökande, oavsett om man är född här eller i utlandet. Men visst kan det vara särskilt tufft för utlandsfödda. Arbetsförmedlingen arbetar därför mycket med insatser och stöd till arbetsgivare som tar emot nyanlända personer.
– Som jobbsökande ska man inte vara rädd för att använda de kontakter man har eller försöka skapa nya på egen hand. Även lärare, personal på fritidsgård, grannar eller en fotbollstränare kan vara värdefulla kontakter, säger hon.
Social fallenhet och tur verkar kunna leda till arbete.
– Jag har arbetat med ungdomar som har fått jobb för att deras mormor var stamkund i en viss matbutik och för att de började prata med någon framför dem i restaurangkön, förklarar Emelie Halling.
Arbetslösheten är också mentalt påfrestande. Att stå utanför samhället och vara bidragstagare är för många en obehaglig situation.
– Jag vill kunna vara oberoende, inte ha någon som ständigt kontrollerar mig och mitt liv. Dessutom vill jag kunna bidra till samhällsutvecklingen, att inte ha något ansvar eller funktion är otroligt jobbigt, säger Revend Ammad som ändå hoppas att turen snart vänder.
– Alla kan ha jobbiga perioder i livet. Men om ett år är jag juridikstuderande i Stockholm, säger han bestämt.