- I efterhand har jag fått höra att läkarna förberedde mina barn och min sambo på att det värsta skulle hända. Därför känns det fantastiskt att jag fortfarande lever. Jag är oerhört imponerad över den vård jag fått, säger Kennet Lutti.
Även om det som hände honom är ovanligt är det långt ifrån unikt. Tack vare mekaniska hjärtpumpar och annan ny teknik överlever årligen ett antal kvinnor och män vars hjärtan varit i så dåligt skick att de nästan upphört att fungera.
För Kennet Lutti kunde livet som nybliven pensionär i våras ha börjat bättre. I stället för de där långa skogspromenaderna, cykelturerna, läsningen och tiden med barnbarnen som han tänkt sig, blev han bara tröttare och alltmer orkeslös. Ett återbesök vid Gävle sjukhus i början av juni blev inte bara en rutinkontroll av hans astma, utan följdes av en hjärtundersökning och sedan ambulanstransport till Uppsala och thoraxintensiven vid Akademiska sjukhuset.
- Där blev jag snabbt väldigt mycket sämre och sjönk nästan ner i något slags yrseltillstånd. Det sista jag minns är att läkarna sa att jag skulle sövas ner och ligga i respirator under ett par dygn, berättar Kenneth Lutti.
Tiden som han låg nedsövd blev betydligt längre än så. Först efter nio dagars kamp för att rädda hans liv var den akuta faran över och han kunde väckas upp ur sin dvala.
- Jag kan förstås inte minnas någonting från tiden jag låg nedsövd, men när jag vaknade i sjukhussängen kände jag nästan direkt att något hänt. Det stramade från något slags anordning med sladdar på insidan av vänster lår, säger Kenneth Lutti.
Anordningen var själva drivenheten i en pytteliten pump, inte större än en kulspetspenna, som via ett blodkärl i vänster ljumske förts ända upp till hans hjärta. Där hjälpte en snabbt snurrande propeller inuti den mekaniska hjärtpumpen hans sviktande vänstra hjärtkammare att skjutsa ut tillräckligt med syrerikt blod till stora kroppspulsådern och resten av kroppen.
- Jag fick veta att man under dagarna som jag låg nedsövd hade behövt sätta in elstötar mer än 40 gånger för att få igång hjärtat igen, efter att den vänstra hjärtkammaren stannat och slutat pumpa blod, att säger Kenneth Lutti.
Utan hjälpen av hjärtpumpen hade hans liv inte kunnat räddas, men enbart hjärtpumpen hade inte varit tillräcklig hjälp. Under dagarna vid thoraxintensiven upptäckte läkarna också varför Kennet Luttis hjärta sviktat, varför han känt sig så orkeslös och varför han två år tidigare haft så svåra symtom från lungorna att han fått diagnosen astma. Det visade sig att Kenneth Lutti har en sjukdom som heter Churg-Strauss syndrom.
- Tydligen är jag väldigt exklusiv, i Europa det bara en till två personer per miljon invånare per år som får syndromet, säger han.
Churg-Strauss syndrom är en så kallad autoimmun sjukdom där kroppens eget försvarssystem mot infektioner slår snett och orsakar inflammationer i små blodkärl. I Kenneth Luttis fall började den i lungorna och gav honom en svår astma innan den så småningom spreds vidare till och skadade hans hjärta.
- Med hjälp av höga doser kortison lyckades man till sist få bukt med inflammationen, men förmodligen måste jag fortsätta ta kortison under resten av livet för att den inte ska komma tillbaka. Dessutom har jag i flera omgångar fått dropp med cellgifter för att minska antalet vita blodkroppar som kan angripa blodkärlen, berättar han.
Kenneth Lutti är journalist och var under 14 år fram till dess han fyllde 65 chefredaktör för Arbetarbladet i Gävle.
- När jag vaknade upp efter nedsövningen tänkte jag att det som hänt mig var en alldeles för bra grej för att överlåta åt någon annan att skriva om, så att det var lika bra att se till att leva vidare i stället för att dö, säger han och skrattar.
Under tiden på sjukhuset rasade han i vikt och efter två veckors ryggläge innan hjärtpumpen kopplades loss hade han så dålig kondition att han knappt orkade stå på benen när han klev ur sängen. Först efter sju veckor var han i mitten av juli tillräckligt återställd för att lämna sjukhuset och återvända hem till Gävle.
Det akuta hotet mot hans liv är undanröjt, men Kenneth Lutti vet att faran inte är helt och hållet över. Inflammationen i hjärtat har satt sina spår. En skada på en hjärtklaff gör att en del blod som ska pumpas ut till lungorna rinner tillbaka till hjärtat och han lever med en förhöjd risk för störningar i de elektriska signalerna som får hjärtat att slå.
- Just nu löper jag på grund av behandlingen så hög risk för infektioner att jag inte bör genomgå en stor hjärtoperation, men senare är det tänkt att jag ska få en ny konstgjord hjärtklaff och en liten hjärtstartare inopererad, berättar Kenneth Lutti.
Innan dess har han dygnet runt på sig en speciell säkerhetsväst med elektroder som känner av hur hjärtat arbetar.
- Om jag får ett hjärtstopp slår en hjärtstartare placerad i höjd med hjärtat på och ger ifrån sig en elektrisk stöt. Det känns tryggt att ha västen, men den ställer till problem när jag ska sova. Varje natt vaknar jag åtminstone ett par gånger av att den ger ifrån sig en larmsignal på grund av att elektroderna rubbats när jag rört mig i sängen, säger Kenneth Lutti.