När fönstret besköts stod familjens storebror i köket och lagade mat. "En massa glas flög emot mig", berättar han för UNT.
– Först trodde jag att det var fyrverkerier, men sedan märkte jag att det var för många smällar. Då trodde jag att någon sköt mot lägenheten.
Så säger storebrodern som stod i köket när skottet kom genom köksfönstret. Lägenheten ligger i ett hyresrättshus på Blomdahls väg, mer än 200 meter bort från platsen för skottlossningen. Här bor han med sin mamma och lillebror, men just den här eftermiddagen var han ensam hemma.
– En massa glas flög mot mig och mitt ansikte, men jag skadade mig inte.
Efter att skottlossningen var över ringde han 112.
– Jag sa att någon hade skjutit på vår lägenhet i Gottsunda, men de sa att de redan visste om det, att det hände en massa saker i Gottsunda.
Det skulle dröja två dagar innan polisen kom till familjen för att undersöka skottet.
– De letade efter kulan där under, men de kunde inte hitta den, säger storebrodern och pekar på en avskavd del av köksbänkens list.
Här har polisen öppnat upp för att leta efter kulan, men utan framgång.
Mamman och lillebrodern kom hem några timmar senare, fortfarande utan att veta att en kula hade träffat deras lägenhet.
– Jag frågade min son om han hade ätit något, men då sa han bara "Mamma, kom och kolla i köket, de har skjutit, det är glas överallt". Jag kunde inte tro det, säger mamman.
En kula från skottlossningen i Gottsunda på midsommarafton träffade köksfönstret på tredje våningen på Blomdahls väg, 200 meter bort.
– Jag trodde att han skämtade med oss när han sa att någon hade skjutit in i lägenheten, säger lillebrodern.
Mamman blir orolig när hon tänker på hur nära hennes son befann sig när skottet kom – bara någon meter bort från där den kom in genom fönstret.
– Tänk att det nådde hit från centrum. Tänk vad som hade kunnat hända, säger hon och håller händerna för ansiktet.
Familjen har tagit bilder på det skottskadade fönstret.
Familjen har bott i Gottsunda i sex år och i den här lägenheten i fyra år. Nu vågar lillebrodern inte gå ut i centrum själv.
– Han är rädd. På nätterna gråter han och ropar "Mamma, jag är rädd". Jag försöker lugna honom, men när han är rädd blir jag rädd, säger mamman.
På henne har händelsen också tagit hårt.
– Jag hade migrän i två dagar för att jag grät så mycket. Det var min son som stod där i köket när det hände. Och min andra son är så rädd och gråter hela tiden.
Hon förstår inte de som skjuter.
– Varför ska de hålla på och kriga? I Sverige kan man jobba och studera. Hela min familj jobbar och studerar.
Storebror som precis tagit studenten, ska studera vidare till tandläkare. Lillebror vill bli polis. Själv ska mamman ta svenskt körkort, eftersom hennes utländska inte gäller här. Så småningom planerar hon att bli busschaufför.
När UNT besöker familjen sitter det ett temporärt plastskydd där fönstret brukade vara. Storebrodern berättar att Uppsalahem snabbt kom och hjälpte till att ta bort det trasiga fönstret, men att det nya fönstret har uteblivit. Ljuden som kommer av vind mot plastskyddet skrämmer hans lillebror på nätterna.
– Han blir rädd när det låter från fönstret, det låter lite som smällar, säger mamman.
Familjen vet inte ännu när plastskyddet kommer ersättas.
– Uppsalahem skulle komma i början av veckan, typ i förrgår, men de har inte hört av sig. Vi ska ringa dem igen snart.
Mamman är noga med att förklara att hennes familj inte har något med skottlossningen eller gängen att göra.
– Jag vill inte prata med de som krigar, jag känner inte dem.
Totalt har polisen hittat kulor i två lägenheter efter skottlossningen. I dådet skadades en 14-årig pojke, som sköts i benet. Även en stadsbuss i trafik träffades, men ingen i bussen träffades.