På väggen i vardagsrummet sitter ett stort porträtt av fredspristagaren Aung San Suu Kyi, vars parti NLD vann en jordskredsseger 2015 i det första fria valet i Burma på 25 år.
– Hon är vår ledare, säger Lian Sakhong med självklarthet när vi träffas i lägenheten på Portalgatan.
Han är vd för biståndsfinansierade Centre for Development and Ethnic Studies i Rangoon och sekreterare i en nationell fredskommitté som leds av Aung San Suu Kyi.
När vi träffar honom är han hemma i Uppsala för julledighet med familjen och om ett par dagar flyger han tillbaka till Burma för att fortsätta det fredsarbete som just nu befinner sig i ett känsligt läge.
I oktober blossade inbördesstrider upp och Aung San Suu Kyi har den senaste tiden fått möta kritik från människorättsorganisationer för tystnaden kring övergreppen mot den muslimska folkgruppen rohingya.
Lian Sakhong menar att anklagelserna är orättvisa.
– Många kritiserar henne utan att veta vad hon kan och inte kan göra. Trots valet har den folkvalda regeringen ingen verklig makt. De säger att hon är tyst men vi diskuterar hela tiden för att hitta fredliga lösningar. Det här handlar om stora utmaningar, säger Lian Sakhong och syftar bland annat på militärens starka kontroll av landet.
– Vi måste hantera rohingyafrågan, den är viktigt, men den är inte den enda. Nyligen intog militären två strategiska platser i delstaten Kachin. Även Kina har intressen där. Situationen är mycket komplicerad och flera etniska grupper i Burma kämpar mot makten. Man måste lösa hela problemet och det är det vi försöker med så hårt.
2013 intervjuade UNT Lian Sakhong, som kom till Sverige som politisk flykting 1991 och tillhör den så kallade 88-generationen som demonstrerade för demokrati.
2000 tog han sin doktorsexamen i teologi vid Uppsala universitet och året efter återvände han till gränsområdet mellan Thailand och Burma för att jobba med demokratirörelsen. Han var länge inställd på att flytta tillbaka till Burma, men nu är familjen, med fru och två barn, rotad i Uppsala.
Målet, för honom, är att ge landets etniska minoriteterna reellt inflytande i sina egna delstater och återuppbygga den burmesiska unionen.
De senaste tre åren har flera genombrott gjorts i fredsarbetet. Dit hör framförallt den vapenvila som undertecknats av åtta rebellgrupper och regeringen för drygt ett år sedan. Lian Sakhong var med och utformade avtalet som medlem av den förhandlingsdelegation som utsetts.
Även för den fria pressen i landet har de senaste åren betytt mycket och enligt Lian Sakhong är mediefriheten en av de tydligaste förändringarna man kan se.
Fredsprocessen har dock kantats av flera bakslag. Flera rebellgrupper drog sig ur förhandlingarna om vapenstillestånd och de pågående stridigheterna oroar Lian Sakhong mycket.
– Så länge det är krig så kan vi inte stoppa militärmakten. Striderna förstärker militärens makt och ställningen för de grupper som inte skrivit på avtalet. Ökar sammandrabbningarna är jag rädd att vi förlorar den civila regeringen och förstör fredsprocessen.
Lian Sakhong kommer själv från delstaten Chin och utsågs vid jul till Chin Person of The Year. Mycket av hans dagliga arbete går ut på att skriva artiklar och publicera böcker för att sprida kunskap.
– För att försonas måste vi veta vad som har hänt tidigare i historien och veta vad vi faktiskt kämpar för, och varför militären kom till makten. Vi står fortfarande inför den största möjligheten för att skapa fred sedan 1947.