Han har precis lämnat in beställningslistan på alla blommor till Nobelfesten den 10 december när vi möter honom i hemmet – ett gammalt gathus i Gamla Stan i Stockholm, byggt 1690, där Gunnar Kaj och hans sambo huserar sedan många år.
För det mesta pryds även hemmet av färska blommor. I dag har han slagit på stort med blomsterarrangemang i snart sagt varje fönster för att inspirera och visa vad man kan göra själv.
– Ett blomsterarrangemang behöver inte vara så avancerat eller dyrbart. Man kan se det vackra även i det mycket enkla. Sådant som vem som helst kan göra själv, säger han och visar ett exempel på ett arrangemang med en ensam krysantemum, omringad av cordylineblad.
Ända sedan år 2000 har Gunnar Kaj ansvarat för de överdådiga blomsterarrangemangen på Nobelfesten i Stadshusets pampiga Blå Hallen. Han har gjort sig känd för att plocka in det oväntade och vilda i finsalongerna. Det faktum att han saknar formell floristutbildning har kanske befriat honom från traditionalismens bojor.
– Det var nog en del som lyfte på ögonbrynen när jag fick uppdraget, säger han.
På sin allra första Nobelfest dekorerade han borden med mossa, som det växte blomstertuvor ur. Femtio lådor mossa plockade han på egen hand i skogen kring sommarhuset i Roslagen, packade omsorgsfullt, kammade och pysslade om ända fram till den stora dagen.
– Jag blev bestämt avrådd att använda mossa. Man trodde att det skulle lukta illa. Och kanske komma en del småkryp ur den. Men vaddå, det är väl ingen som dör av det? Och kanske behövs det folk som kommer in och gör ”fel” ibland, säger han och skrattar.
Andra år har han plockat in lavar, mossor och tallkottar, och han använder ofta fröställningar i sina buketter, eller grenar från naturen. Han ser det vackra i det naturliga och vill gärna bort från det alltför tillrättalagda. Hellre förfall och vissnande växter än felfria buketter.
– Det intryck köpeblommor ger kan ibland kännas för plastigt. Det kan behöva rufsas till en aning. Och det behöver inte vara perfekt för att vara vackert.