Det var sent och Henry och hans vänner befann sig utanför restaurang Profeten, där krogen Lillys i dag ligger.
– Vi var ett gäng som stod där och väntade på att vår kompis Sune skulle plocka upp oss med bilen. Vi turades alltid om att vara chaufför på sådana här kvällar, säger Henry.
När Sune till slut dök upp var bilen full. Han skulle köra tjejer de träffat tidigare under kvällen och Henry och hans vänner fick vänta ett tag. Sune och tjejerna lämnade platsen medan Henry och de andra stannade kvar.
– Från Börjeparken kommer plötsligt en person ut och skriker; "Revolutionen är här! Vad väljer ni, höger eller vänster? Ni har tre sekunder på er att svara". Sedan räknar han, "ett, två, tre" och så börjar det smälla.
Henry och hans kompisar stod cirka tio meter från gärningsmannen när han avlossade skotten. Henry träffades i höftkammen och hans kompis "Maggan" fick både mjälten och njuren bortskjutna.
– Jag ser att han springer ned för Sysslomansgatan, men vänder och kommer tillbaka. Då skriker han: "Lever ni era jävlar?" och avlossar fler skott.
Henry tror att det var andra vändan som gärningsmannen träffade Leif, han som senare avled på sjukhus.
– Då låg vi ner allihopa. Sedan springer skytten vidare och försvinner, säger Henry.
Sammanlagt skottskadades fem ungdomar utanför Profeten. Ambulans anlände till platsen och eftersom Henry inte var lika skadad som de andra kunde han vänta på ambulans.
– Jag var chockad och väldigt fundersam, naturligtvis. Men jag var i alla fall uppe på benen.
Tre personer blev svårt skadade. En av Henrys bekanta träffades av fem kulor, varav en kilade in sig i ryggraden.
– Kulan satt kvar där resten av hans liv, säger Henry.
Henry Lundberg var 21 år när händelsen ägde rum. Han arbetade som rörmokare och var med på byggnationen av det så kallade B-blocket och ingång 70 på Akademiska sjukhuset.
– Ja, arbetskamraterna kom och hälsade på mig när jag låg på sjukhuset, säger han.
Henry låg inne på sjukhuset i fyra dagar.
– "Jaha, det var såhär det kändes och bli skjuten", tänkte jag. Polisen kom till och med förbi och berättade vad som hade hänt och vem gärningsmannen var, säger Henry.
Av de som var med har Henry främst hållit kontakten med Maggan, som dock avled 2008. Men händelsen kom sällan på tal och har egentligen inte spelat någon större roll i hans liv.
– Jag tänker faktiskt inte så ofta på det, men en del bekanta kan påpeka att man var med. En sak är i alla fall säker, det är något jag aldrig glömmer.