Ålen är ett djur som fascinerar oss. Ett exempel på det är att boken Ålevangeliet från 2019 blev både en internationell försäljningssuccé och en Augustprisvinnare.
– Ålen är en vansinnigt intressant fisk, mystisk och mytisk för sitt utseende och för att den kan bli så gammal. Men också för sin vandring över hela Atlanten till Sargassohavet, säger Daniel Brelin, fiskevårdskonsulent på länsstyrelsen.
Ålynglet, glasålarna, driver med havsströmmarna från Sargassohavet nordost om Kuba över Atlanten till Europa. Här landar de exempelvis på svenska västkusten där de växer upp. En del tar sig sedan genom Öresund, runt Skåne, in i Östersjön och vidare in i Mälaren och så till Ekoln, ja till och med in i Fyrisån där ålar brukar synas vid asptrapporna i city.
Ålen som art är akut utrotningshotad. 98 procent av beståndet i världen är borta. Men i Mälaren är tillgången i dag relativt god. Men det beror tyvärr inte på att ökade mängder av glasålar tagit sig till våra vatten.
– Det beror på att yrkesfiskare i Mälaren själva bekostar utsättning av ål. Den ålen kommer från odlingar. Den som bottenmetar i Ekoln har en rätt god chans att få en ål, säger Daniel Brelin.
Enkelt att få napp är det dock inte. Daniel Brelin är uppvuxen i Uppsala och har fiskat här hela sitt liv – men aldrig fått en ål. Det fick däremot rapartisten Biggs från Gottsunda häromdagen – på sitt allra första riktiga fiskeförsök någonsin. Det berättar hans kompis Biam Alp, som är van fiskare och tog med sig Biggs till Lyssnaängsbadet för att meta.
– Efter 20 minuter drog Biggs upp en ål. Folk runt omkring blev alldeles till sig, de sa att det var sensationellt, säger Biam Alp.
Eftersom ålen är en akut hotad art får den inte fiskas av fritidsfiskare. Även yrkesfisket har starka restriktioner.
– Det visste vi och slängde tillbaka ålen i sjön, men vi hann ta en film på bryggan, berättar Biam Alp.
Det mest fascinerande med ålen är kanske inte hur den driver med strömmarna hit till Norden, utan att den senare i livet återvänder hela vägen hem till Sargassohavet igen. Där leker den och så kommer nya ålyngel till världen, som driver norrut och blir ålar som kan gå upp i svenska sötvatten, som Mälaren.
Men det är inte säkert att just Biggs ål gör resan tillbaka till fosterhavet.
– Ganska få av ålarna här hittar ut ur Mälaren. SLU har just märkt ålar för att bättre kunna följa dem som ändå gör det. De som inte tar sig iväg blir väl kvar här och dör gamla och olekta, säger Daniel Brelin på länsstyrelsen.
För övrigt verkar Biggs vara en artist med god fiskelycka. Eller om det var nybörjartur.
– Vi hade kastspö med också. Där drog han upp en abborre. Jag fick ingenting, säger Biam Alp.