Han bygger om för att få radonfritt

Staffan Stengel i Nåntuna köpte sitt vackra hus 1975. Arkitektritat med öppna planlösningar. Det enda han ångrar i dag var att han inte satsade mer på ventilationen.

För två år sedan byggde han om och installerade ett nytt ventilationssystem och i samband med det beställde han en radonmätning.
- Jag gör inte det här av hälsomässiga skäl utan tänker mest på framtiden och den dag jag säljer huset. Det är väl ingen som vill köpa ett hus med för höga radonvärden, säger Staffan Stengel som blivit beviljad det första bidraget från länsstyrelsen men har ansökt om ett till då han kommer att installera en ny fläkt som han ska koppla på det redan befintliga systemet.

Det började med att han för ett år sedan gjorde en egen mätning i huset. Då kom han upp i 320 bequerel. Vid nästa mätning var han upp i 380 bequerel och tog kontakt med länsstyrelsen och en radonkonsult som hittade de svagheter som fanns i bygget.
- Det var ganska lätt åtgärdat. Jag täppte till med skum vid ett rör från markplattan som huset står på och som leder ledningar in i huset.
Dessutom fick han tips från ventilationsfirman att installera en ny fläkt som skulle gå 24 timmar om dygnet.
Staffan Stengel väntar nu på att få bidrag för de 12 000 kronor den nya fläkten kostade och kommer sedan att göra en ny kontrollmätning i november.
- Får jag inte bidraget betalar jag själv, jag räknar med att få tillbaka pengarna den dagen jag säljer huset.

Sedan 2000 har sammanlagt 7,1 miljoner kronor betalats ut till sanering av 670 bostäder i länet. Radonet finns överallt. Över hela Sverige, utom på Gotland som vilar på en kalkstensbergart som inte innehåller det giftiga ämnet.
Sedan 2006 har länsstyrelsen haft stora kampanjer och informationssatsningar för att innevånarna ska få upp ögonen för problemet och åtgärda sina bostäder. Det finns dessutom ett regeringsbeslut på att allt ska vara åtgärdat senast 2020 och redan nästa år kommer samtliga hus att krävas på en energideklaration där radonhalten är en av punkterna som ska vara åtgärdat vid en eventuell försäljning. Och det är något som säljaren måste stå för.

Men någon större kostnad behöver det inte bli. Länsstyrelsens bidrag täcker kostnaderna för den radonkonsult som undersöker huset och dessutom står man för 50 procent av kostnaden att åtgärda problemet.
- En del tror att det inte är lika farligt om man bor över en leråker, och det stämmer att radonhalten kan vara mindre där men samtidigt finns det spricker där giftet kommer upp vilket vi upptäckt i Årsta, säger Tomas Östlund, teknisk handläggare vid länsstyrelsens plan- och bostadsenhet.
Värst utsatta är de boende längs rullstensåsen där berget släpper upp den giftiga luften och i bland annat Domkyrkan har man mätt upp skyhöga värden.

Men när det gäller husägaren Staffan Stengel är han dessutom unik i detta sammanhang.
- Det här är ingen skrämselpropaganda utan något väldigt allvarligt och vi har själva märkt att det är 80 till 90 procent kvinnor som tar tag i problemet, männen verkar inte fatta det här, menar Tomas Östlund.
- Det är som om de inte tror att det är ett problem eftersom det inte luktar, går att känna på eller syns.

Han bygger om för att få radonfritt

Uppsalaborna radonsanerar sina bostäder i större omfattning. Antalet ansökningar hos länsstyrelsen i Uppsala har fördubblats det senaste året. Staffan Stengel är en av de 185 som ansökt om radonbidrag.