Privat reser Lennart Persson sällan längre än till fritidshuset i Öregrund. Men i jobbet som förvaltningsdirektör för bygget av nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna blir det många resor.
För bara ett par dagar sedan kom han hem från en utlandsresa och på måndag bär det av på nästa. Då går flyget till andra sidan Atlanten för besök på två av USA:s högst rankade sjukhus, enligt tidningen US News and World report: Cleveland Clinic och Memorial Sloan-Kettering Cancer Center. Det första känt för sitt miljötänkande och det andra för sitt sätt att organisera cancervård.
– Sjukhus är ju miljöskadliga och det är viktigt att hantera miljökonsekvenserna på ett bra sätt i framtiden. Vi kommer också att titta på hur de organiserar en sammanhållen cancervård som vi hoppas kunna åstadkomma här, säger Lennart Persson.
De moderna sjukhusen är indelade i teman i stället för kliniker. En följd av den medicinska och tekniska utvecklingen, enligt Lennart Persson och så kommer det också att bli på nya Karolinska universitetssjukhuset. Exempelvis skulle ett tema för cancervård innebära att kirurgisk vård för att ta bort en tumör, medicinsk behandling med cellgifter och strålbehandling, specialistsjuksköterskor och kuratorer samt forskning inom ämnet fanns i samma organisation.
– Det här är en utveckling som vi ser i hela världen och jag är stolt över att säga att neurocentrum i Uppsala, som byggdes upp i mitten av 90-talet, var en av de första som gick i den här riktningen. Och det har gått väldigt bra där.
I somras slutade Lennart Persson som neurokirurg på Akademiska universitetssjukhuset efter att ha varit tjänstledig sedan 2006. Ibland saknar han forskningen och det praktiska arbetet som neurokirurg.
– Det kan kännas lite vemodigt ibland. Vi drev forskning och sjukvård hand i hand och det var väldigt spännande år. Samtidigt är det spännande att vara med på den här resan. Nu hjälper jag inte en enskild patient utan skapar förhoppningsvis förutsättningar för att fler patienter ska bli hjälpta.
Han tror att bygget av nya Karolinska universitetssjukhuset kommer att främja samarbetet med sin gamla arbetsplats och är inte orolig för att Uppsala kommer att dräneras på kompetens.
– Konkurrens är alltid bra och gör att man blir på hugget. Och Akademiska är ett stabilt och bra sjukhus med mycket högspecialiserad vård och stark koppling till universitet. Samtidigt växer både Uppsala och Mälardalen så det finns ju ökade behov av sjukvårdsresurser.
En stark akademisk sjukvårdsmiljö i Stockholm skulle skapa ytterligare förutsättningar för samarbete mellan universiteten och öka konkurrens gentemot andra länder, enligt Lennart Persson. I juni blev han invald som ledamot i avdelningen för bioteknik i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Ett nätverk som syftar till att främja kontakter mellan forskning och näringsliv.
– Det känns väldigt hedrande. Sverige har en stark position inom det så kallade life science-området; medicinsk teknik, bioteknik och läkemedel. Men konkurrensen är benhård och vissa oroas för att vi tappar mark när allt fler företag flyttar utomlands. För att behålla och utveckla näringslivstekniken inom de här områdena måste Sverige satsa och många sätter nu sitt hopp till att det nya sjukhuset ska bli en magnet för den utvecklingen.
Lagom tills det nya sjukhuset står klart om drygt fem år går Lennart Persson i pension, och några planer på att jobba vidare har han inte.
Känner du inte för att jobba på det här nya sjukhuset?
– Jo, det kan jag känna men samtidigt känns det skönt att tänka: ”Jag bygger inte det här sjukhuset för att jag ska jobba här”. Då skulle det nog lätt bli så att man tänkte mer på den miljö man själv skulle jobba i. Nu kan jag med gott samvete säga att jag inte bygger det här för egen räkning. Kommer jag dit någon gång blir det väl som patient eller möjligen för att dricka kaffe med personalen.