Karl Rydå vill själv kalla sig liberal rätt och slätt. "Jag tycker det täcker in allt, men andra har kallat mig socialliberal", säger han som nu tar över som ansvarig för ledare och debatt.
– De bästa ledartexterna är de som berör, är lokala, men har en tydlig principiell klangbotten. Får jag till det, då har jag lyckats.
Det är ett bekant ansikte som tar till orda i intervjusoffan på ett kafé i stan, Karl Rydå, 45 år och redan mångårig medarbetare på UNT:s opinionsavdelning, som debattredaktör och ledarskribent.
När Sakine Madon lämnar för magasinet Fokus tar han över som UNT:s politiske chefredaktör.
– Så klart har jag tänkt tanken att jag någon gång skulle kunna ta över här, men det har bara varit en dröm, inget jag har kunnat tro på. Jag är omtumlad och överväldigad över förtroendet, säger han.
Mycket har hänt under hans 20 år i branschen. Någon tidningskrönika där ledarsidornas vassaste formuleringar sammanfattas i lunchekot finns inte kvar, och betalväggar hos mediehusen sätter ofta stopp för nationell spridning på texterna. De traditionella medierna har inte längre monopol på opinionsmaterial, i dag översköljs vi av åsikter i våra socialamedier-flöden.
– Jag är besjälad av vi ska vara relevanta och spela samma roll även när UNT blir en än mer digital produkt. Men det ställer nya krav på oss, säger Karl Rydå.
Under studieåren hängde Karl Rydå här, på Snerikes nation, under dagar och nätter. Han är bördig från Eskilstuna.
Hur stark ställning har opinionsjournalistiken?
– Den har större betydelse än vad vi själva tror. De politiska partierna blir allt mer kortsiktiga och flyktiga och då finns utrymme för oss att bli mer långsiktiga och stå upp för värden som finns hos medborgarna. Men vi måste synas och märkas, för det spelar ingen roll om vi är viktiga om vi inte syns.
Hur ska ni lyckas vara relevanta och locka läsare då?
– Vi måste hitta frågor som engagerar våra läsare, tänka nyhetsmässigt och hitta tydliga konfliktlinjer. Sedan ska man inte underskatta paketeringen av våra texter, att de syns och lockar läsarna med rätt bilder och rubriker.
UNT grundades 1890 med syftet att stödja krav på allmän rösträtt, tryckfrihet, religionsfrihet, frihandel och sociala reformer. Den grunden gäller i högsta grad ännu, påpekar Karl Rydå och funderar på hur UNT:s grundare skulle agerat i dag.
Förr skulle den tryckta tidningen täcka allt, men i dag gäller det att vara bäst på sin nisch, i UNT:s fall det lokala. Det gäller även ledarsidan, menar Karl Rydå.
– Garanterat skulle de ha försökt nå folk digitalt, med rubriker som lockar och mycket bilder. En nyckel för att hänga med i vår tid är att våga göra det obekväma och testa saker vi inte är vana vid, som att kanske spela in rörligt material för Tiktok, säger han.
Sina första steg i UNT:s korridorer tog han på 00-talet som vikarie under studietiden. Sedan har det blivit UNT i två omgångar, just nu som debattredaktör och ledarskribent. Han har varit aktiv i Liberalernas ungdomsförbund och ersättare en period i Uppsalas kommunfullmäktige, men känt att politikerrollen inte var för honom.
Han vill lyfta sociala frågor och nämner begreppet "Det glömda Sverige", dem utan stödgrupp som rycker ut till deras försvar. Dem vill han dra en lans för. Liberal är han för att alla människor är värda att ha samma möjligheter att lyckas och ska få vara fria att välja sin väg, förklarar han.
Måste man rösta på Liberalerna för att skriva på UNT:s ledarsida?
– Nej, det är inte självklart. Man ska rösta på dem man tycker bäst kan genomföra liberala reformer. Jag tycker inte att L gör sitt jobb i regeringen, och vi har ju två partier som kallar sig liberala, även C. De borde tillsammans ha bättre självförtroende och stå upp mot båda blocken. Nu står de i varsin bur och spelar bort sig själva.
Den nationella politiken är viktig. Men det lokala är UNT:s fokus. Det ska gälla även ledarsidan, menar Karl Rydå. Uppsala är en kul kommun för en ledarskribent.
– Här finns gott om profiler och tokigheter, som folkomröstningen eller tv-studion i kommunhuset som stoppades. Uppsalaborna ska kunna förvänta sig mer av sin kommun. Det är uppenbart att Uppsala underpresterar, ta till exempel skolan där förskolegrupperna ofta är stora och där Uppsala hamnar långt ner när man jämför hur mycket som satsas per elev.
Johanna Odlander, UNT:s publisher, tror att Karl Rydå blir en viktig kraft för UNT i "en omvälvande tid".
Om allt är politik eller inte är en gammal ideologisk stridsfråga. Men klart är att Karl Rydå har ett liv även utanför UNT:s ledarsida.
– Jag älskar att jogga, som den medelålders man jag är, och jag har två barn med mycket aktiviteter, en fru och ett hus med trädgård.
Huset ligger inte i Uppsala eller UNT:s spridningsområde, utan i Täby.
Kommer du flytta till Uppsala?
– Barnen är rotade och går i skola i Täby, så vi kommer att bo kvar. Men det lokala är viktigt och jag ska försöka vara så mycket i Uppsala det går.
Sociala frågor och granskningar av vad skattepengarna faktiskt går till - det är något av vad Karl Rydå vill lyfta mer på UNT:s ledarsida.
UNT:s publisher Johanna Odlander framhåller vikten av att tidningen tar tydlig plats i Uppsala och Uppland genom att vara det "självklara navet för lokal journalistik och opinionsbildning".
– Vi befinner oss i en omvälvande tid där utmaningen är att nå ut till en ny publik med kraftigt ändrade medievanor. Vi behöver beröra människor, gå i takt med tiden och berätta på nya sätt, i det arbetet kommer Karl vara en viktig kraft.
Lena Marcusson, som är ordförande för Axel Johanssons stiftelsers förvaltningsbolag, en av ägarna till UNT, säger att valet av Karl Rydå tryggar att tidningens liberala grundhållning ligger fast.
– UNT kommer även fortsatt vara en stark röst, vilket känns särskilt viktigt i den tid av hot mot demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter som vi lever i.
Att bli politisk chefredaktör på UNT har funnits med i tanken hos Karl Rydå: "Men bara som en dröm, jag har inte kunnat tro det", säger han.