Han avgår om gymnasiet inte får mer pengar
Får gymnasiet inte mer pengar nästa år hotar politikern Mohamad Hassan (fp) med att sluta som ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, UAN.- Då har vi misslyckats med att hålla vårt vallöfte, säger han.
Foto:
- Vi har lovat att skolan ska bli bättre och inte sämre, så allt annat vore falskt, säger han till UNT.
Enligt Mohamad Hassan är det gymnasiets ökade kostnader för lokaler som gjort att man i år riskerar att få dra ner på antalet lärartjänster.
- Vi kämpar för att kvaliteten ska höjas, men lokalkostnaderna har fått oss att tappa kontrollen.
Mohamed Hassan har begärt mer pengar till gymnasiet från kommunens totala budget. Men han fick nobben från kommunstyrelsen som hänvisade till att budgeten för år 2008 ligger fast.
Nu siktar Mohamed Hassan i stället in sig på att få mer pengar i 2009 års budget. Alternativet är att gymnasieskolor läggs ner, menar han.
- Får vi varken mer pengar eller mindre lokaler ställer jag min plats till förfogande.
Just nu hotas ett 40-tal lärartjänster på gymnasiet i höst. Eftersom kommunstyrelsen inte vill skjuta till mer pengar är det upp till produktionsnämnden för vård och bildning, NVB, att skaka fram pengar ur sin buffert för att rädda tjänsterna. NVB är den kommunala gymnasieskolans arbetsgivare.
Men Lars-Olof Bäckman (m), NVB:s förste vice ordförande, hoppas fortfarande att hans allianskamrater i kommunstyrelsen ska ändra sig.
- Sista ordet är inte sagt. Det vore konstigt om inte kommunstyrelsen tar intryck av den diskussion som varit.
Utöver de 40 tjänster som hotas kommer ytterligare ett 40-tal lärare att lämna gymnasiet i år. Men det beror på att elevantalet minskar och kan skötas genom naturliga avgångar, det vill säga pensionering.
De senaste fyra åren har lärartätheten i Uppsalas kommunala gymnasieskolor sjunkit från 8,3 lärare per 100 elever till 7,1. Riksgenomsnittet för kommunala gymnasieskolor är 8,3 lärare per 100 elever.
Så jobbar vi med nyheter