Gunnar Appelgren, specialist på gängrelaterad brottslighet, arbetar sedan slutet av förra året i polisregion Mitt där Uppsala län ingår.
Gunnar Appelgren har arbetat i decennier för att försöka förstå och motverka den grova organiserade brottsligheten. Bland mycket annat ledde han insatserna mot det så kallade Södertäljenätverket där 17 personer åtalades 2011.
Sedan november 2020 arbetar han i Region Mitt, där Uppsala län ingår. De senaste månaderna har Gunnar Appelgren ägnat sig åt att skaffa sig en bild av brottsligheten och huvudaktörerna i området. Han beräknar att den mest brottsaktiva kärnan i Uppsala utgörs av cirka 20 individer.
– De här personerna måste vi ha järnkoll på och det har vi, säger han.
UNT: Tjugo stycken låter inte som så många.
– Det beror på vilken definition man gör. När jag arbetade i Järvaområdet dominerades brottsligheten av ett 30-tal personer men under dem fanns 600 kriminella som påverkade närsamhället, säger Gunnar Appelgren.
De här siffrorna brukar dock variera. Under Operation Rimfrost, en insats i fjol mot grov brottslighet, fokuserade polisen på 180 personer i Uppsala.
I Stockholm jobbade Gunnar Appelgren nära kriminologer för att hitta arbetssätt som har grund i forskningen och han tänker gå metodiskt till väga även i Uppsala. En av hans huvuduppgifter är att få fram en strategi för att hindra skjutningar och annat dödligt våld. Han har därför initierat en genomgång av alla ärenden i regionen sedan 2010 där personer försökt eller lyckats ta livet av andra.
– Vi har en lista med 300 frågor per ärende och tittar på såväl lösta som olösta fall. Vi vill identifiera framgångsfaktorerna men även se varför andra ärenden inte klarats upp, säger Gunnar Appelgren.
2019 inträffade 34 skjutningar i Uppsala län. I fjol hade antalet sjunkit till 14 stycken. Enligt Gunnar Appelgren kan det handla om tillfälligheter, som att vissa konflikter inte är så heta just nu.
I juni 2019 sköt en 23-årig man mot en bil i Gottsunda centrum. Den beskjutne träffades med nio skott men överlevde. Gärningsmannen fick tolv års fängelse.
På hans agenda finns även att utreda vilka insatser som bör genomföras i utsatta områden. Lite mer överraskande är att även brottsbelastade platser i glesbygden ska granskas.
– Vi vet att en del kriminella flyttat till exempelvis Norduppland, förklarar han.
Dessutom ska Gunnar Appelgren utveckla polisens så kallade regionala driftcentral som idag tar hand om skjutningar och sprängningar. Tanken är att driftcentralen ska öka kontrollen av kriminella som begår brott runt om i Mellansverige och samordna information om dem.
Vad är viktigast för polisens möjligheter att klara upp fler brott?
– Ett högre tempo i utredningarna. De första åtgärderna är ofta bra, med husrannsakningar och tekniska undersökningar. Men när ärendena lämnas vidare för fortsatt utredning finns en tendens att en del fall blir stillastående. Det sker trots att vi har resurser.
För ökad uppklarning framhåller han att det är viktigt att poliserna rör sig ute i bostadsområdena och skapar relationer med människor, inte minst så de vågar ställa upp som vittnen.
En polisinsats i Gränby under Operation Rimfrost våren 2020 i Uppsala. Insatsen riktades mot gängkriminella personer.
Gunnar Appelgren välkomnar de straffskärpningar och ökade befogenheter åt polisen som är på gång för att motverka grov brottslighet. Men han understryker att det även behövs andra insatser från samhället för att få bukt med kriminaliteten.
– Det handlar om att höja skolresultaten, få ner arbetslösheten, minska trångboddheten och liknande, åtgärder som tar kanske 15–20 år att genomföra. Det är en brist att de politiska partierna inte kunnat enas om den typen av satsningar.