Han är en uppkopplad bildoktor
Elektroniken i bilar blir alltmer avancerad med datorer som styr bland annat motor och bromsar. För bilmekanikerna betyder detta att de måste svara mot bilmarknaden och ha egna datorer att jobba med. Verkstaden är numera en uppkopplad plats.
Mycket har hänt i yrket sedan Stefan Blomqvist började jobba som bilmekaniker.
Foto: Patrik Lundin
En av dem är bilmekanikern Stefan Blomqvist som arbetat med bilar i nästan 40 år. När han började var det skiftnycklar och hylsnycklar som gällde.
- Förr var bilarna lite mer simpla, inte så mycket finesser som i dag. Fast skillnaden på servicen är inte så annorlunda. I grunden handlar det om samma verktyg och reparationer som det alltid gjort, säger Stefan Blomqvist.
På 1990-talet började bilmodellerna på allvar datoriseras och verkstäderna behövde plötsligt datorer och dyr utrustning för att svara mot de nyproducerade bilarna. Kommer en bil in till verkstaden i dag arbetar bilmekanikern med elektronisk test- och mätutrustning. Den söker reda på var i bilen som reparation ska utföras.
- I dag går det inte att göra en felsökning i en bil utan dator. På det sättet är man bunden men jag kan tycka att det är enklare nu i och med felkoderna i bilarnas inbyggda datorer. Förr tog det så tog det mycket längre tid att hitta själva felet, säger Stefan Blomqvist.
I ett rejält plåtskåp med noggrant låsta dörrar förvaras verkstadens datorer. Det är fem-sex stycken guldklimpar som inneburit en rejäl investering för verkstaden, om än en helt nödvändig sådan. Utan den rätta elektronisk utrustning klarar sig inte en bilmekaniker på 2000-talet.
Stefan Blomqvist tar fram och visar datorerna som förvaras i svarta plastlådor med bärhandtag. Datormodellerna skiftar lite sinsemellan och vissa av dem måste bytas ut mot nyare modeller med jämna mellanrum. Andra datorer håller längre och klarar sig med kontinuerlig uppdatering med hjälp av en cd-skiva.
- Det finns hur många olika datorer som helst, speciellt som varje bilmärke kommer med sin egen. Sen finns det de datorer som har lite mer kraft och klarar av flera märken. Våra egna bilmärken är vi uppkopplade mot hela tiden och allt info hämtas från internet, säger Stefan Blomqvist.
När ni får in en bil vars dator larmat om fel. Hur går ni till väga "från ax till limpa"?
- När vi tar in bilen kopplar vi upp datorn till den och letar efter lagrade felkoder. För att få fram felkoden måste man göra en felsökning på komponenten man fått felkod på. Sen kollar vi i felsökningsschemat och får fram den kod som gäller. Först då vet vi vilka fel datorn i bilen har lagrat och koden berättar vad som måste åtgärdas. Sen kan själva verkstadsarbetet börja, säger Stefan Blomqvist.
Att byta system från ett gammalt bekant till ett nytt kan lätt vålla bekymmer. Alla som provat på ett dataprogram för första gången vet att inte kunskaperna fastnar på första försöket. De killar på verkstaden som kommer nya från Bolandsgymnasiets Fordonsprogram är de som kan tekniken bäst redan från början. Värre är det för de mekaniker som måste lära om helt, även om datakurser för verkstadens personal sker fortlöpande.
- I dag kan man tycka att det skulle räcka med bara en datautbildning inom fordon just eftersom elektroniken är vad vi sysslar med till större delen. Men man klarar sig inte med bara datakunskaper utan måste som bilmekaniker kunna grunderna i hur bilar fungerar. Grundverktygssatsen är densamma som den alltid har varit med lednycklar, block- och hylsnycklar, säger Stefan Blomqvist.
Vad har varit det svåraste
i övergången mot datoriserade bilar?
- Det är de kunder som har en övertro på det här med datasystem. De tror att vi numera direkt kan se var felet på bilen sitter så fort vi kopplat upp oss mot den. Men det är verkligen inte alltid så enkelt.
Så jobbar vi med nyheter