Hälsoklyftan ökar i Uppsala län
De länsbor som mådde bra år 2000 mår bättre i dag. De som mådde dåligt då mår ännu sämre nu. Enligt befolkningsundersökningen Liv&hälsa i Uppsala län, som presenterades i Uppsala på måndagen, har klyftorna ökat i länet.
- Undersökningen är den första i sitt slag, eftersom den sätter ojämlikhetsaspekterna i fokus för folkhälsoproblemen, kommenterade Kenneth Berglund, epidemiolog vid Akademiska sjukhuset, som tillsammans med statistiker Inna Feldman är en av de ansvariga för undersökningen.
Det är fortfarande ojämlikheten i hälsa som är den största utmaningen för folkhälsopolitiskt arbete.
- Skillnaderna är betydande och beror på kön, etnicitet, ålder, utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund. Detta är nationellt känt sedan lång tid. Nu handlar det om att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor, för hela befolkningen, säger han.
Undersökningen koncentrerar sig på tre områden som beskrivs som "hälsohot" mot länsinvånarna: tilltagande fetma, psykisk sjukdom och ökande alkoholkomsumtion.
- Och i botten av de här problemområdena finns en ojämlikhet som redan är väl känd, säger Kenneth Berglund.
Enkäten har även ställt frågor om fysisk aktivitet. De flitigaste regelbundna motionärerna är kvinnor i Knivsta (50 procent), medan bara runt 30 procent av kvinnorna i Håbo, Enköping och Östhammar tränar regelbundet. Män i Uppsala kommun tränar mest i länet: 47 procent motionerar regelbundet. I botten på listan återfinns män bosatta i Tierp (31 procent).
- Även om andelen män och kvinnor som motionerar regelbundet har ökat så ser vi ser betydande skillnader i motionsvanor mellan kommunerna. Ju högre utbildningsnivå man har, ju högre motionsgrad.
I länet som helhet uppger de flesta att de mår bra. I samtliga kommuner utom en säger män i större utsträckning än kvinnor att de mår bra. Undantaget är Knivsta:
- Det är den enda kommunen där kvinnorna ovanligt nog mår bättre än männen, kommenterar Kenneth Berglund.
När det gäller det allmänna hälsotillståndet i övrigt framgår av utredningen att det är de som har högst utbildning som också mår bäst. Den lägsta andelen välmående har de personer med enbart förgymnasial utbildning.
Inte mycket i 2006 års upplaga av Liv&hälsa förvånar honom:
- Nej, det mesta känns igen. Men trenden är att klyftorna ökar i samhället när det gäller välbefinnande och hälsa. Det är ett stort problem, eftersom vi riskerar att människor marginaliseras och ställs utanför.
Några snabba åtgärder tror han inte på:
- Allt folkhälsoarbete måste ske uthålligt och långsiktigt.
Några frågor inför framtiden, främst riktade till hälso- och sjukvården i länet ställs dock i rapporten, som till exempel Hur kommer det sig att bara var fjärde kraftigt överviktig i länet tillfrågas av vårdgivare om kost och motion - och att ännu färre får goda råd?
Det visar sig också i enkäten att variationerna i kommunerna är stora när det gäller att primärvårdens sätt att ställa frågor och ge råd till patienterna om goda levnadsvanor. Bäst på att råda patienter om levnadsvanor är primärvården i Enköping, medan den lägsta andelen patienter som fått sådana frågor finns i Knivsta kommun.
Så jobbar vi med nyheter