"Hälsan ska avgöra"

– Jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle jobba 14 år efter min pension, säger Bengt Bengtsson.

Han har precis hälsat på treåriga patienten Majken. Platsen är Ture Ålanders läkarpraktik på Bredgränd där Bengt Bengtsson fortsätter att dela med sig av sin mångåriga erfarenhet som barnläkare. Arbetstiden handlar förvisso bara om några timmar i veckan, men det räcker för att han fortfarande ska känna sig delaktig i det yrke han närmast beskriver som en hobby.
– Jag tycker om kontakten med barnen och föräldrarna och den trevliga personal som man möter.

Det är långt ifrån alla inom sjukvården som fortsätter efter pensionen. Hälsan har en avgörande betydelse, menar han.

Majkens pappa, Mattias Ileby, tycker att det är bra att vissa läkare jobbar vidare.
– Det är bättre med någon som har hållit på med yrket länge.

Barnsjuksköterskan Helene Croona tycker att Bengt Bengtsson har ett sympatiskt sätt som skapar trygghet hos barn och föräldrar.
– Han har en otrolig erfarenhet, bred kompetens och ett fantastiskt bemötande.

Bengt Bengtsson tycker själv att hans viktigaste tillgång är erfarenheten. Förutom ett antal medicinska tidskrifter har han dessutom möjlighet till kontakt med specialistkollegorna på barnsjukhuset.
– På barnavårdscentralen kan man arbeta mycket genom sin erfarenhet av barn; är det här normalt eller något som bör utredas vidare?

Bengt Bengtsson inledde sitt läkaryrke 1960. Han fick guldklocka från Uppsala läns landsting 1996. Tre år senare fyllde han 65 och blev pensionär.
– Det kändes inte som att jag hade jobbat färdigt.

I stället gjorde Bengt Bengtsson fyra vändor till Norge för jobb som barnläkare. Sedan har han tagit olika inhopp på barnavårdscentraler i Uppsala. På senare tid har han jobbat på Ture Ålanders läkarpraktik.
– Jag skulle nog vilja jobba lite mer, kanske två halvdagar i veckan.

Vad betyder arbetet för din hälsa?
– Jag tror att det betyder mycket för den mentala hälsan. Man blir stimulerad. Det händer att jag har gått trött till jobbet men på något sätt känner jag mig piggare när jag går hem. Då kan jag ha haft tio-tolv patienter.

I Uppsala kommun satsar man på träffpunkter där seniorer kan träffas till sociala aktiviteter och fika.

Själv föredrar han att jobba när han inte umgås med familjen.
– Inget ont om träffpunkterna, men mig passar det inte. Jag har sagt att jag ska fundera på det när jag blir gammal. Men det känns alldeles för tidigt nu.