Oavsett hur meningsfull och bra en kurs är kan det vara svåra att tillämpa kunskaperna när man väl är tillbaka i vardagen på jobbet. Arbetsuppgifterna pockar på och kurshäftet blir liggande och samlar damm. Vi är vanedjur och förändring går inte av sig självt.
Utbildningsföretaget Academic House har som slogan "mer än en pärm i bokhyllan". Vd:n Karl Fernström tror att de flesta har tid att boka möte med sig själv med jämna mellanrum för att bläddra igenom kursmaterialet och anteckningarna.
– På så sätt får man investeringen i tid och pengar att räcka längre.
Med tre ord sammanfattar Karl Fernström vad som krävs för att tillgodogöra sig en kurs eller utbildning: förberedelse, engagemang och uppföljning. Han tycker att utbildaren har ett viktigt ansvar för att hjälpa kursdeltagarna att faktiskt praktisera kursen. Tre månader efter en avslutad kurs ger Academic House kursdeltagarna en spark i baken. Då får de svara på frågor om nyttan de haft av kursen och vilka svårigheter de stött på.
– Arrangören kan se till att förmedla en tydlig målsättning och ställa krav på dem som går kursen, säger Karl Fernström.
Han betonar att lärandeprocessen inte bara sker under kursdagarna. Efteråt behöver man göra en ordentlig handlingsplan. Till syvende och sist måste motivationen finnas och chefen vara med på tåget. Om chefen tillsammans med dem som ska gå på kurs sätter upp personliga målsättningar med utbildningen är det lättare att komma vidare. Sedan kan man behöva hjälp att följa upp. Har det blivit någon skillnad?
Kurser som är svårast att praktisera själv är de som ska få en att ändra beteende, till exempel en kurs i kommunikation. Där krävs förståelse för andra människor och tid för reflexion. Hur gjorde vi förut och hur gör vi nu? Man kanske behöver lära sig att anpassa sitt beteende efter olika situationer.
Att vi ofta är dåliga på att praktisera i jobbet det vi lärt oss på kurs beror enligt Karl Fernström på hjärnan som hela tiden styr oss att ta den mest bekväma vägen, det vill säga samma som den brukar. Det krävs mycket energi innan något blir en vana.
För att ändra rutiner krävs konkreta mål som är rimliga och mätbara, enligt Ronny Larsson, rekryteringsansvarig på bemanningsföretaget Exedo HR i Uppsala.
– Att ha på känn att det "nog blivit bättre" duger inte, slår han fast.
Ronny Larsson kallas ibland in som konsult efter utbildningar, för att hjälpa till med att målen konkretiseras och uppfylls. Då utgår han från något han kallar SMART-mål:
Specifikt – anpassat och meningsfullt för verksamheten.
Mätbart.
Accepterat – av dem som ansvarar för måluppfyllelsen.
Realistiskt – möjligt att uppnå.
Tidsatt – tidpunkt när måluppfyllelsen ska vara nådd.
När kunskaper från en kurs inte praktiseras kan ett skäl vara bristande motivation. Ronny Larsson tar en serviceavdelning på en bilfirma som exempel.
De måste öka antalet bilar de servar och går en kurs för att lära sig att bli mer serviceinriktade. Men ingenting förändras. Då kan man ställa sig ett antal frågor: Tycker de att jobbet är roligt? Om inte, hur ska de få det att kännas roligare? Vad motiveras en person av? Är han eller hon tävlingsinriktad och motiveras av att tävla med sig själv eller någon annan? Eller triggas personen av andra saker?
Ju mer konkret en kurs är desto lättare är det att införliva de nya kunskaperna i arbetet.
Om det till exempel handlar om reskontran och balansräkningar eller ett nytt dataprogram som ska vara ett dagligt verktyg har man inget annat val än att praktisera det.
Ronny Larsson betonar att en arbetsgivare som lägger pengar på en utbildning ska se till att den får effekt också. Utbildningen är inte ett självändamål.