Håll balansen i trim

Vissa kan stå på ett ben hur stadigt som helst medan andra snubblar vid minsta danssteg. Men balansen går att träna upp och du har allt att tjäna på att göra det.

God balans är något som går att träna upp.

God balans är något som går att träna upp.

Foto: Shutterstock.com

Uppsala2014-07-21 07:00

Balansen är livsviktig för oss. Det är den som gör att vi kan stå upprätt, böja oss, hoppa och springa utan att falla omkull och tappa orienteringen. Ändå är det sällan vi ägnar den någon uppmärksamhet eller tänker på att hålla den i trim. För hur märkligt det än kan låta är det något många av oss skulle behöva. Inte minst när vi blir lite äldre.

- Vi rör oss så lite i dag, vi åker rulltrappor och går på slät asfalt och använder inte alls balansen så mycket som vi skulle må bra av. Kroppen måste utsättas för prövningar och ojämna underlag för att bibehålla en bra balansförmåga, säger Marie Larsson, som är legitimerad sjukgymnast med idrottsmedicin som specialitet. Till henne kommer många idrottare som gjort illa knän och stukat fotleder - skador tätt förknippade med dålig balans.

- En bra balans, eller så kallad motorisk kontroll, minskar risken för stukningar och allvarliga knäskador avsevärt. Genom att träna upp balansen genom att till exempel stå på en balansplatta kan man förebygga att man trampar snett med foten och stukar den.

Undersökningar visar till exempel att fotledsstukningar, som tidigare var den enskilt vanligaste fotbollsskadan, minskar drastiskt när man börjar med förebyggande balansträning.

När balansen är på topp samverkar alla system i kroppen och musklerna får rätt signaler i rätt tid.

- Balanssinnet är inget eget organ utan ett nätverk av flera system i kroppen. De viktigaste delarna är hjärnan, balansorganen som sitter i örat, synen och en massa känselreceptorer som finns i muskler, leder och i huden över hela kroppen, säger Christian Geisler, läkare på Yrselcenter Stockholm och specialist på hörsel- och balansrubbningar.

Han berättar att många människor har problem med olika störningar på balansen. Så många som var tredje kvinna och var sjunde man i åldrarna 20-65 år upplever problem med yrsel av varierande grad.

- Om något man förväntat inte slår in uppfattar vi det som yrsel. Om vi till exempel kliver på en rulltrappa som vi tror ska gå igång och den inte gör det - blir vi yra och tappar nästan balansen, förklarar Christian Geisler.

Många äldre upplever att deras balans försämras vilket skrämmer många och hämmar dem i livet. Att råka ut för en stukning eller ett lårbensbrott kan vara förödande.

Och just inom äldrevården har man sett stora vinster av att träna balansen.

- Att vi får sämre balans med åren hör ihop med att informationsflödet in till hjärnan går mycket långsammare. Dessutom blir vi sämre på att reagera muskulärt när vi tappar balansen, säger Marie Larsson.

Men det är aldrig för sent att träna upp balanssinnet. Det går enkelt att väva in övningar i sin vardag.

- Stå på ett ben när du borstar tänderna. Är det för enkelt kan du testa att blunda samtidigt. Eller träna på att ställa och sätta dig snabbt på en stol.

För enligt Marie Larsson är just explosiviteten viktig för att behålla reaktionsförmågan i musklerna. Att skelettet hålls i trim genom att utsättas för stötar är också viktigt för att förebygga och undvika benskörhet.

- Att promenera längs stranden och hoppa på stenar och klippor är ett utmärkt sätt att behålla styrka och balans. Gör du sedan några utfallssteg i följd har du fått in lite styrketräning också, säger Marie Larsson.

sommar@unt.se

Fakta Vad är balanssystemet? Störningar Hur håller vi balansen?

1. Den ena delen av systemet samlar in information om var vi har kroppen och huvudet. Balansorganen, ögonen och en massa känselreceptorer i hela kroppen talar hela tiden om för hjärnan var vi är och hur vi håller huvud, armar och ben.

2. Informationen analyseras och jämförs med tidigare lagrad information som finns i balansminnet.

3. Den andra delen av systemet skickar ut information till kroppens alla muskler hur de ska spänna sig för att vi ska stå kvar utan att falla eller hur vi ska röra armar och ben för att röra oss framåt. Det kallas för det posturala (upprätthållande) systemet.

Det finns olika orsaker till störningar i balanssystemet, där problem i balansorganen är allra vanligast. För att kunna behandla effektivt är det viktigt att först diagnostisera yrselns orsaker. Det kan man göra med olika tekniska undersökningar av balanssystemets impulser.

I ettårsåldern lär vi oss att stå och gå. Eftersom jorden hela tiden roterar runt sin egen axel är det egentligen väldigt avancerat att lära sig. Men när man väl har lärt sig sköts hela balanssystemet av flera autopiloter. Vi behöver alltså inte tänka för att kunna gå och stå, det bara funkar av sig själv. Dagligen håller vi balansen genom att använda balanssystemet och dess autopiloter. Balanssystemet måste användas varje dag, annars glömmer vi bort en massa färdigheter. Men om man inte tränar dem dagligen kommer man att glömma bort hur man gjorde.

Källor: Yrselcenter Stockholm, Christian Geisler (TT)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om