Hälften vill förbjuda slöja på jobbet
Nära hälften av svenskarna instämmer helt eller delvis i att slöja i skolan eller på arbetet borde förbjudas. En majoritet anser också att religiösa friskolor motverkar integration. Det här visar årets Mångfaldsbarometer, som forskare vid Uppsala universitet gör.
Foto: Scanpix
- Över lag visar enkätundersökningen att svensken är mycket positiv till mångfald, säger Orlando Mella, docent.
Men alla är inte lika positiva, det går att se mönster i våra attityder. De med högre utbildning är mer positiva till mångfald än lågutbildade. Kvinnor har i större utsträckning än män mycket goda eller goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets- eller kurskamrater. Det är också skillnad på landsbygd och stad, där andelen med positiva erfarenheter är större i städerna än på landsbygden.
Men trots att svensken generellt sett är positiv till mångfald syns i vissa frågor, särskilt kopplade till religion, en klar tveksamhet. Frågorna om religiösa friskolor och om slöja i skolan och på arbetsplatsen är sådana frågor. En annat påstående som en majoritet ställt sig bakom är att muslimska kvinnor i Sverige är mer förtryckta än andra kvinnor i Sverige.
- Det finns hårda negativa attityder hos många. I det sekulariserade samhället ses religion, särskilt islam, som något hotande, säger Orlando Mella.
Andelen som vill förbjuda slöja har ökat med sex procentenheter på tre år.
- Det får vi noga iaktta i nästa års barometer, säger Orlando Mella.
I en internationell jämförelse sticker den svensken ut i vissa frågor.
- En klar majoritet anser att alla ska ha samma arbetsvillkor. Någon sådan klar attityd finns inte i andra länder. Det är viktig att lyfta fram, säger Orlando Mella.
De svarande också rankat sin upplevelse av skillnaden på vissa nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva, det vill säga hur stort man upplever det kulturella avståndet.
Till somalier, araber och romer är det kulturella avståndet längst, till norrmän kortast. Av svaren har författarna också dragit slutsatser om vilka som anses vara invandrare.
- Vi kan se att finländare inte längre ses som invandrare, säger Orlando Mella.
FAKTA
81,6 procent av dem som uppgett sig ha erfarenheter av nära kontakt eller samarbete med personer med invandrarbakgrund ansåg att erfarenheterna var ganska eller mycket goda.
22 procent uppgav att de inte har någon sådan erfarenhet alls.
71,3 procent instämde i påståendet "alla invandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare i Sverige".
63,6 procent instämde i att "Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet."
60,7 procent instämmer i att "Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur". Samtidigt säger 81,8 procent att "invandrarna har skyldighet att anpassa sig tull vårt lands vanor".
1 065 slumpmässigt utvalda personer ur den svenska befolkningen har svarat på enkäten.
81,6 procent av dem som uppgett sig ha erfarenheter av nära kontakt eller samarbete med personer med invandrarbakgrund ansåg att erfarenheterna var ganska eller mycket goda.
22 procent uppgav att de inte har någon sådan erfarenhet alls.
71,3 procent instämde i påståendet "alla invandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare i Sverige".
63,6 procent instämde i att "Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet."
60,7 procent instämmer i att "Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur". Samtidigt säger 81,8 procent att "invandrarna har skyldighet att anpassa sig tull vårt lands vanor".
1 065 slumpmässigt utvalda personer ur den svenska befolkningen har svarat på enkäten.
Så jobbar vi med nyheter