Så ska vården hjälpa de med både missbruk och diagnos

UNT har i ett antal artiklar skrivit om unga kvinnor i missbruk. Majoriteten av dem har både missbruk och en psykiatrisk diagnos. Det gör att de hamnar mellan stolar i vården.

Sanne stängdes av från psykiatrin för att hon tog droger. Hon är fortfarande i missbruk.

Sanne stängdes av från psykiatrin för att hon tog droger. Hon är fortfarande i missbruk.

Foto: Emil Larsson, SVT

Uppsala2022-11-13 17:00

Hemlösa tjejer

29-årige Sanne har anorexia, psykisk ohälsa och är fast i missbruk. 21 gånger stängdes hon av från psykiatrin för att hon tog droger. Hon hamnade på gatan där hon utsattes för övergrepp och mådde ännu sämre. Bristen på samordning av vården höll på att ta hennes liv, vilket Uppdrag Granskning belyste 2018. Hennes fall blev startskottet för den dåvarande regeringens nya inriktning för psykiatrin och missbruksvården och samsjuklighetsutredningen tillsattes 2020. 

Anders Printz är särskild utredare och redovisade i slutet på 2021 resultatet av utredningen.

– Grunden för problemet är att vi har sett på missbruk som ett beteende. Först de senaste åren har det diagnostiserats som en sjukdom som andra. Samtidigt blir vården alltmer specialiserad. Har man då många diagnoser och man inte dyker upp på vårdbesök så fångar inte samhället en, säger Anders Printz.

undefined
Sanne stängdes av från psykiatrin för att hon tog droger. Hon är fortfarande i missbruk.

Socialstyrelsens rapportering visar att en majoritet av de personer som får vård på grund av skadligt bruk eller beroende också har vårdats för en annan psykiatrisk diagnos. 

– Vårt viktigaste förslag är en samordnad vård- och stödverksamhet som ska regleras enligt lagen om stöd och vårdverksamhet. Här ska finnas både socialinsatser och sjukvård. Vi föreslår multidisciplinära arbetsgrupper. Just tjejerna som inte har någon mobiltelefon och inte någonstans att bo är målgruppen.

Anders Printz förklarar att personer som inte kan ta emot vård i ett system där man ska hålla en tid, eller som har svårt med myndigheter där de ofta tycker att de blir dåligt bemötta, på detta sätt får en vård som står nära dem och utgår från de mål som de sätter upp själva.

undefined
Anders Printz är särskild utredare för samsjuklighetsutredningen, menar att bristen på samordning mellan socualtjänst och regionen gör att personer som har både missbruksproblem och en psykiatrisk diagnos har svårt att få vård.

– Annars får de här personerna ingen vård och det är ju det vi ser idag.

För att nå till en sammanhållen vård för personer med samsjuklighet föreslår utredningen att regionen ska vara ansvarig för hela vården. I Tidöavtalet finns även en skrivelse som stöttar detta förslag och Anders Printz har en bild av att det finns ett stöd även hos den nya regeringen att genomföra denna förändring.

– Den här gruppen är lågt prioriterad i vården och men jag tror att våra förslag kommer att vara bra underlag för förändring. Men det är inte lätt. För vi har ett system där man styr i stuprör, mellan beroendevård och psykiatri, mellan landsting och kommun. Men man måste börja i någon ände.  

Hemlösa i Uppsala

Uppsala har ungefär 180 hemlösa personer. Vid sidan av statistiken finns en växande grupp utan bostad: de unga kvinnorna. De är ofta fast i både missbruk och har en psykiatrisk diagnos.

I en artikelserie undersöker vi vilka dessa kvinnor är, varför de hamnade där de är och vad samhället gör för att hjälpa dem. 

Detta är tredje delen. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!