När larmet gick i söndags låg Hans Sjöberg hemma på soffan och såg en film.
Som Akademiska sjukhusets chefsapotekare har han behövt hantera olika typer av störningar förut, inte minst under pandemin. Men en rysk hackerattack var något nytt.
– Jag tänkte: gud vad jobbigt. Man blev arg och besviken. Situationen är redan ansträngd, vi har aldrig haft så stor brist på läkemedel som nu. Det är ju en trend som pågått de senaste fem, tio åren.
Han ringde runt till den personal som behövde förbereda sig. Sedan var det bara att invänta måndag morgon.
Tidigt under veckan tog den ryska hackergruppen Akira på sig den så kallade ransomware-attacken mot it-leverantören Tietoevry, som många svenska företag och myndigheter är kunder hos – däribland Region Uppsala och Akademiska sjukhuset.
Såväl journalsystem som system för nyregistrering av patienter har slagits ut av attacken. För Hans Sjöbergs avdelning, som ansvarar för att beställa och leverera läkemedel till sjukhusets avdelningar, blev lösningen att plocka fram penna och papper. Detta var SVT Uppsala först med att rapportera om.
– Det här reservsystemet har vi testat några gånger tidigare, så vi var beredda. Vi får helt enkelt hantera allting manuellt, gå ut till avdelningarna och inventera, skriva upp läkemedlen på blanketter och sedan mejla in beställningarna till vår leverantör, säger Hans Sjöberg.
Det här gamla analoga systemet har inte använts "på riktigt" på den här sidan millennieskiftet.
– Därför är det också lite kul att se att det fortfarande fungerar, säger Hans Sjöberg.
Han utropar ingen panik i det här läget. Vårdavdelningarna kommer att få sina läkemedel, om än med ett dygns försening. Prognosen de fått hittills är att störningarna kan hålla i sig uppåt två veckor. Det klarar de av.
– Men vi har inte resurser för att jobba länge i kris, vi har inte tillräckligt med personal för det. Om avbrottet varar i fyra månader, vad gör vi då? Den uthålligheten har vi inte tagit höjd för.
Om de just nu tagit till plan B, finns också en plan C – bestående av digitala backup-system – i princip redo, berättar Hans Sjöberg.
– Vi har inte riktigt trott att det behövs, men nu känns det viktigt. Det behövs en mer långvarig reservplan.