Gymnasieelever kan få ökat inflytande
Eleverna vid Uppsalas gymnasieskolor kan komma att få mer inflytande över besluten som gäller den egna skolan. Ett förslag om lokala styrelser där eleverna ska ha majoritet ligger nu på politikernas bord.
Han är också engagerad i Uppsala gymnasieelevråd som driver frågan om lokala styrelser med elevmajoritet. Tanvir Bari tror att en lokal styrelse skulle kunna ta upp alla typer av frågor som berör skolan.
— Det kan vara ekonomiska prioriteringar, arbetsmiljöfrågor, skolmatsfrågor, säger han.
Lokala styrelser med elevmajoritet
I dag finns ett 40-tal skolor runt om i Sverige som har lokala styrelser med elevmajoritet. Vad styrelserna fattar för typer av beslut skiljer sig från skola till skola. Blir det verklighet av förslaget i Uppsala så ska uppdragsnämnden för vård och bildning ta fram en arbetsordning för styrelserna. Men principen är att styrelsen tar över vissa beslutsbefogenheter från rektor och från de ansvariga politiska nämnderna.
— Beslut om skolans arbetsplan, arbetsmiljöfrågor, program mot mobbning och trakasserier, eller kompetensutveckling för lärarna är sådant som styrelsen skulle kunna besluta om, säger Ulrik Wärnsberg (s), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Självstyrelseorgan på gymnasiet
På torsdag ska nämnden ta ställning ett förslag att föreslå kommunfullmäktige att tillåta den här typen av självstyrelseorgan på gymnasiet.
Det är dock viktigt att påpeka att produktionsnämnden och rektor inte kan avhändiga sig det avgörande ansvaret, menar Ulrik Wärnsberg.
— Men det här blir ändå en reell möjlighet för eleverna att påverka sin arbetssituation. Skolan har ett tydligt demokratiuppdrag och vi måste börja arbeta med demokrati som en metod, säger han.
"Utmärkt idé"
UNT har talat med flera rektorer, och den spontana reaktionen på styrelser med elevmajoritet är positiv. Men frågan är hur det skulle fungera i praktiken.
— Det här är en alldeles utmärkt idé. Det är dock en bit kvar till det här kommer att bli lyckat, men någon gång måste man börja, säger Reine Sjödin, rektor på Bolandsskolan.
Han har inget emot att lägga över en del frågor på en elevstyrd styrelse.
— Att fler arbetar för skolans väl underlättar bara mitt jobb. Och det finns många väsentliga frågor som styrelsen skulle kunna fatta beslut om, hur vi fördelar resurserna inom skolan, eller principerna för schemaläggning, säger han.
Lovvärd idé
Gunilla Stenkula på Lundellska skolan tycker att idén är lovvärd, men tror inte att den skulle fungera i dag.
— Vare sig jag eller eleverna mäktar med mer arbete, och det här skulle ta jättemycket tid. Men känner någon annan skola att de har de rätta förutsättningarna så stöttar jag dem gärna, säger hon.
På Fyrisskolan är tongångarna positiva.
— Formerna måste klarna först, men jag är positiv och beredskapen för att sätta i gång finns, säger Christer Rosell, rektor.
Fakta/Lokala styrelser med elevmajoritet
Lokal styrelse med elevmajoritet är en frivillig försöksverksamhet som efter regeringsbeslut ska pågå fram till år 2007.
I styrdokumentet för försöket, Förordning om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, ställs vissa krav på styrelsen:
Elever, lärare och rektor skall vara representerade. Antalet ledamöter väljer man själva.
Elever som är ledamöter i styrelsen har rätt till särskild stödundervisning för den skoltid som de missar i och med sitt uppdrag.
Representanterna för eleverna skall vara fler än de övriga ledamöterna.
Den lokala styrelsen får inte besluta i frågor som rör individuella fall (myndighetsutövande).
Ansvaret för det pedagogiska arbetet på skolan ligger alltid på rektorn. Däremot kan styrelsen dra upp riktlinjer för den lokala arbetsplanen, vilken i sin tur styr det pedagogiska arbetet.
Källa: Elevorganisationen www.elev.org
Så jobbar vi med nyheter